Transport planning in change : A manual on gender impact assessment intransport planning

Efterfrågan på att belysa sociala konsekvenser i samband med trans­portplaneringen växer allt mer i Sverige (Trafikverket, 2014). Ett exempel är tunnelbaneutbyggnaden i Stockholm där sociala konsekvensbeskriv­ningar varit en del av processen vid sidan av järnvägsplan och miljökon­sekvensbeskrivning (MKB). Två andra exempel är miljöbedömningarna för Stockholm stads nya översiktsplan och för Regional Utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS) som görs i form av hållbarhetsbedöm­ningar där utgångspunkten är social hållbarhet. Göteborgs stad har också arbetat fram ett verktyg för social konsekvensanalys som används i många av kommunens stadsutvecklingsprojekt. Den sociala miljön består av många aspekter, exempelvis jämlikhet, och det är en relevant fråga varför handboken fokuserar på en delaspekt av jämlikhet, det vill säga mellan kvinnor och män, och inte tar ett hel­hetsgrepp. Svaret är inte att jämlikheten mellan män och kvinnor är vik­tigare än den mellan andra grupper. Anledningen är att det redan finns etablerade verktyg för exempelvis barnkonsekvensanalyser. Tillgänglig­hetskrav för personer med funktionsnedsättning och äldre är också väl etablerade. Däremot saknas ett etablerat verktyg för att analysera hur en förändring påverkar kvinnor och män. Vår uppfattning är också att me­toden för social konsekvensbeskrivning är en processorienterad paraply­metod, likt MKB, under vilken det ingår flera aspekter som vart och ett är att betrakta som ett expertområde med specifika analysmetoder. Jäm­ställdhet är ett sådant expertområde och JKB är den analysmetod som i dagsläget saknas i transportplaneringen.Implementering av metod för jämställdhetskonsekvensbedömning (JKB) i svensk transportinfrastrukturplanering (VINNOVA