Tre arbetslösa unga vuxnas berättelser om deras förutsättningar, engagemang och resurser att ta sig ur arbetslösheten : Samt vilket förhållningssätt ledarna för ett arbetslöshetsprojekt har till arbetslösa unga vuxna

Syftet med studien har två delar. Första delen handlar om att belysa hur några arbetslösa unga vuxna, som deltar i ett arbetslöshetsprojekt, ger uttryck för sitt engagemang och förutsättningar för att ta sig ur sin arbetslöshet. Därefter syftar studien till att belysa ledares, för arbetslöshetsprojektet, förhållningssätt och agerande i förhållande till gruppen arbetslösa unga vuxna utifrån ledarnas egna perspektiv. Metoden Studien har utgått från en kvalitativ ansats och studiens data samlades in i form av intervjuer. Deltagarna i studien var tre stycken arbetslösa unga vuxna samt två stycken ledare från ett arbetslöshetsprojekt. Teorier som studien använder sig utav är Känsla av sammanhang (KASAM) och Habitus. Studien använder KASAM för att kunna förstå hur de unga vuxna klara av de påfrestningarna som finns under arbetslösheten. Habitus kommer användas för att se om individens vägval och framtidsplaner har formats utifrån socioekonomiskt område och familj, utifrån deras berättelser. Studiens resultat visade att arbetslösa unga vuxna hade ett engagemang att förändra situationen som arbetslös. Förutsättningarna att ta sig in på arbetsmarknaden var olika beroende på stöd och bakgrund. Ledarna för projektet arbetade med att motivera, informera och stödja deltagarna. Slutsatsen är att att förutsättningarna för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden ser olika ut beroende på vilket socioekonomisk område de är uppvuxna i samt familjeförhållande. Ledarna för arbetslöshetsprojektet individanpassar stödet för att kunna möta individens behov av stöd. Det stödet som de unga vuxna får har en betydelse för att individen ska kunna ta ansvar för sin situation som arbetslös