Credit Risk Assessment of Commercial Real Estate

Med en kvalitativ metod genom intervjuer har denna studie undersökt kreditgivares bedömningsprocess för kommersiella fastighetskrediter. Ett område av intresse att studera då det handlar om att bedöma risken att kreditgivaren inte återfår de pengar som lånats ut. Syftet har varit att undersöka processen i sin helhet, kassaflödet och värderingsflödet samt hur bådadera spelar in i bedömningen. Kassaflödet syftar på kredittagarens återbetalningsförmåga medan värderingsflödet syftar på värderingen av säkerheter. Studiens empiri undersöker bedömningsprocessens olika delar med hänsyn till syftets fyra frågeställningar. Det framkommer att kredittagarens återbetalningsförmåga mäts genom ett detaljerat kassaflöde med relativt kort kalkylperiod. Värderingsflödet är ett mindre detaljerat kassaflöde med längre kalkylperiod för värdering av säkerheter. Studiens analys konstaterar att kassaflödet nästan uteslutande är det centrala i alla bedömningar och bland annat att nyckeltal kopplade till kassaflöde, som historiskt sett använts i bedömningen av rörelsedrivande bolag, kommit att användas även för kommersiella fastighetskrediter. Säkerheters marknadsvärden visar sig vara mindre betydelsefulla även under tider av ekonomisk kris då kovenanter kopplade till dessa ofta bryts men ändå accepteras, så länge återbetalningsförmågan kvarstår. Detta tycks vara naturligt då affärens välgång ligger i kassaflödens förmåga att försörja avtalsenlig ränta och amortering, inte i säkerheters värden. Ianspråktagande och likvidation av säkerheter leder i bästa fall enbart till återbetalning av utestående lånebalans. Ett fåtal fall då säkerheters värden får en större betydelse har dock under studien identifierats.The study has, using a qualitative research method through interviews investigated creditors assessment procedure for commercial real estate mortgages. An area of interest to study since the purpose of credit risk assessment is about evaluating the risk of the creditor not getting back the money that’s been lent. The purpose has been to investigate the overall procedure and the assessment of cash flow for both repayment ability and valuation of collateral purposes and their roles in the credit risk assessment process. The study investigates the different parts of the procedure with regards to the four questions. It appears that the debtor’s repayment ability is measured through a detailed cash flow projected over a relatively short horizon. Valuation of property collateral is done using a less detailed cash flow projected over a longer horizon. The study concludes that the short-term cash flow almost exclusively is the central part in every assessment and among other findings that ratios referring to cash flow, that’s historically been used in the assessment of operating companies, are now being used for commercial real estate mortgages. The market value of collateral has proven to be less significant even during times of economic crisis when financial covenants referring to these are often broken, but still accepted, if the repayment ability withstands. This seems natural since the prosperity of the engagement lies within the ability of the cash flow to cover the loan servicing, not within the value of the collateral. A claim and liquidation of collateral in the best of cases only results in repayment of the outstanding loan balance. A few cases where the value of collateral receives a greater importance have however during the study been identified