Varför urfolksautonomi? : En kvalitativ studie om urfolkskvinnors argumentation kring autonomi i Bolivia

Bolivia's indigenous peoples have long been and are still exposed to extensive violations, such as exclusion in working life, education and health care. The indigenous peoples of the country are demanding their right to greater political participation and greater access to rights. The current president of Bolivia, Evo Morales, focuses on improving the situation for the indigenous people in the country, which has resulted in an ongoing major social change regarding indigenous relations with the state. What is happening in Bolivia is that indigenous peoples have the opportunity to create indigenous autonomies where groups can create laws and form a local government based on the group's norms and values. In this way, the groups own identities can be confirmed and their control over territory can be strengthened. However, the implementation of autonomies is weak and slow. The aim of this study is to investigate the issue of why indigenous peoples want autonomy, through a case study of Bolivia's first indigenous autonomy Charagua. Through interviews of women living in Charagua, the results has been analysed based on Will Kymlicka’s, Charles Taylor’s and James Tockman’s theories for understanding such debates. Working with these theories makes it possible to analyse whether the reasoning is about communitarian or liberal values. The conclusion of my study suggests that the argument consists of a combination of communitarian and liberal thoughts but with its foundation in communitarianism, since the group's identity, culture and dignity seems to be valued more than liberal principles.Bolivias ursprungsbefolkningar har länge varit och är fortfarande idag utsatta för omfattande kränkningar, såsom exkludering inom arbetsmarknad, utbildning samt hälsovård. Urfolken kräver nu sin rätt till större tillgång av rättigheter samt politiskt deltagande. Bolivias nuvarande president, Evo Morales, fokuserar på att förbättra situationen för urfolk i landet, vilket har resulterat i stora sociala förändringar när det gäller urfolks relation till staten. Vad som är aktuellt i Bolivia är att urfolksgrupper har möjligheten att skapa urfolksautonomier. Grupper kan därmed stifta lagar samt utforma lokala regeringar baserade på gruppers normer och värderingar. På så sätt kan dessa gruppers egna identiteter hävdas och deras kontroll över territorium kan stärkas. Implementeringen av autonomier i landet är dock svag och långsam. Syftet med denna studie är att, genom en fallstudie av Bolivias första urfolksautonomi Charagua, undersöka varför urfolk vill bilda autonomi. Genom intervjuer av kvinnor bosatta i Charagua har argumentationen analyserats utifrån Will Kymlickas, Charles Taylors och James Tockmans teorier för att förstå resonemangen som förs. Dessa teorier möjliggör en analys kring om argumentationen genomsyras av kommunitära eller liberala värderingar. Slutsatsen för min studie är att argumentationen är en hybrid av både kommunitära och liberala tankar, dock med sin grund i kommunitarismen då gruppens identitet, kultur och värdighet tycks värderas högre än liberala principer