Den [själv]kritiska granskaren : En essä om hur kvalitetsbegreppet görs verksamt i förskole- och granskningspraktiken

I den här vetenskapliga essän är utgångspunkten min egen granskningspraktik. Jag undersöker den utifrån en undran jag emellanåt har om tillsyn och kvalitetsuppföljningar fyller det syfte de är tänkta att ha. Vilket är att öka kvaliteten i förskolor. I essän använder jag begreppet granskningspraktik där både kvalitetsuppföljningar och tillsyn ingår. Undersökningen riktar sig mot hur de som granskar förskolor och de förskolor som granskas upplever hur det är att vara den som granskar och den som granskas. Jag undersöker också hur begreppet kvalitet görs verksamt i granskningspraktiken och förskolan. Det handlar om hur man talar om och definierar vad kvalitet i förskolan är och hur man tänker sig att kvalitet ska manifesteras i förskolans praktiska arbete. Genom intervjuer av professionella praktiker som arbetar med kvalitetsutveckling i förskolan på olika sätt har jag utforskat granskningspraktiken och kvalitetsbegreppet i förskolan. Intervjuerna har en form som jag kallar samtalsintervjuer. Där samtalar deltagarna i par och jag själv är också delaktig tillsammans med en kollega. Syftet är att skapa ett reflekterande samtal om de områden som jag utforskar. I den skrivande processen av essän för jag ett samtal med deltagarnas röster, den valda teorin och mina egna erfarenheter som gestaltas av två berättelser om granskning. Vad som träder fram i detta samtal är å ena sidan en förvirrad eller kanske osäker bild om hur kvalitetsbegreppet ska förstås i förskolan och å andra sidan en vilja att förstå och tolka kvalitetsbegreppet. Dels hur det görs verksamt i relationen mellan förskolepraktiken och läroplanen för förskolan och dels hur det görs verksamt i relationen mellan granskningspraktiken och förskolepraktiken. Både deltagarna och teorin riktar sin blick mot betydelsen av pedagogen som kvalitetsbärare. Det framträder också en kritisk blick mot hur granskningspraktiken generellt ser ut dag där mätbara resultat och målstyrning är i fokus. Begrepp som kommer fram som alternativ till ett fortsatt arbete med granskning och kvalitet är meningsskapande, dialog och profession. Det bidrag den här essän vill ge till ett fortsatt arbete med granskning och kvalitet i förskolan är att inspirera till att söka en ny utgångspunkt. Den utgångspunkten kan finnas i den praktiska kunskapens fält där begreppen klokhet och ansvar får en tydlig plats i ett offentligt samtal om professionalitet och meningsskapande.