Konferera i skärgården : En studie om konferensanläggningars utvecklingspotential i Stockholms skärgård

Föreliggande studie ämnar undersöka utvecklingspotentialen för konferensanläggningar i Stockholm skärgård. Studiens syfte är att skapa en djupare förståelse för hur konferensanläggningar i rurala miljöer upplever sin utvecklingspotential. För att öka förståelsen för konferensanläggningars utvecklingspotential kompletterades studien med offentliga aktörers upplevelser kring utveckling för mötesanläggningar i rurala miljöer. Studien har en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer har genomförts med sju respondenter från konferensanläggningar samt två nyckelpersoner inom offentliga sektorn. Teorierna som används i studien grundar sig i tre olika teoriområden vilka är: utveckling av professionella möten, rural verksamhetsutveckling samt utvecklingshinder för små företag. I empiriavsnittet presenteras konferensanläggningarna var för sig i en djupgående löpande text. Nyckelpersonerna inom den offentliga sektorn presentera en redovisning av vad projektet Stockholm Archipelago innebär, samt hur de båda offentliga aktörerna ser på utvecklingen av konferensanläggningar i rurala områden. Därefter presenteras analysavsnittet där teori och empiri har sammankopplats samt analysen av sambandet dem emellan. Slutligen presenteras resultatet som uppkommit i undersökningen i slutsatsen. De mest framträdande aspekterna var att anläggningarna själva inte ansåg att det finns några stora utvecklingshinder samtidigt som författarna kunnat identifiera brister som kan anses vara negativa för konferensanläggningars utveckling i Stockholms skärgård. De identifierade bristerna var exempelvis bristande transportmöjligheter året om, bristande kännedom om skärgården och att konferensanläggningarna är isolerade från andra kompletterande aktörer.Present study intends to investigate the potential of development for conference facilities in Stockholm archipelago. The study propose to create a deeper understanding for how the conference facilities in rural environment experiencing its potential of development. To increase the understanding for the conference facilities potential of development the study was completed with public actors experience about development for conference facility in rural areas. The study has a qualitative method there semi structured interviews have been done with seven respondents from the conference facilities and two key persons from public sector. The theories who are used in the study are based in three difference theory fields who are development of professional meetings, rural corporation development and obstacles for development in small business. In the empirical part the conference facilities are separately presented in a deeper current text and the key persons from the public sector are presented through a report of what the project Stockholm Archipelago is and also how the key persons from the public sector are looking at the development for the conference facilities in rural areas. Thereafter the analysis part will present the interconnection between theories and the empiric and the analysis of connection between them. The most prominent aspects were that the conference facilities themselves did not consider that there were any major development disabilities for them, but the authors have been able to identify some obstacles that could be negative for a development of conference facilities in the Stockholm archipelago. The identified obstacles were for example, lack of transport opportunities all year round, lack of knowledge about the archipelago and that conference facilities are isolated from other complementary companies