Sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av att omhänderta akuta patienter på sjukstugor när läkaren finns på distans : en kvalitativ intervjustudie i Västerbottens inland

Västerbottens läns landsting har en primärvårdsmodell som kallas för sjukstugemodellen för att bedriva sjukvård i dess glesbygdsområden. En sjukstuga beskrivs som en form av minisjukhus där det finns möjlighet att lägga in patienter på vårdplatser. Sjukstugorna är inte bemannade med läkare dygnet runt utan vissa tider på dygnet är en sjuksköterska ansvarig på plats med en jourläkare på distans på en annan sjukstuga. Sjukstugan är ändå öppen dygnet runt för akuta patienter som då sjuksköterskan träffar för att sedan kontakta jourläkaren. Att arbeta som sjuksköterska i glesbygd är mångfacetterat där de ska inneha en bred klinisk kompetens och ibland ha en mer utökad roll inom hälso- och sjukvården. Syftet med studien var att beskriva vilka upplevelser och erfarenheter sjuksköterskor på sjukstugor i Västerbottens inland har av att omhänderta akut sjuka patienter med stöd av läkare på distans. Metoden var en kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats. Totalt genomfördes åtta stycken semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor från fem olika sjukstugor, intervjuerna skedde under december 2016 till januari 2017. Materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras i fyra kategorier med underkategorier. De fyra kategorierna var, utför en egen undersökning, känslor kring arbetsuppgiften, faktorer som underlättar och faktorer som försvårar. Resultatet visar på att sjuksköterskorna har blandade känslor kring arbetsuppgiften att omhänderta akut patienter med läkaren på distans, de uttryckte både positiva och negativa känslor. De beskrev även hur de undersöker och bedömer de patienterna som söker akut innan de initierar en kontakt med jourläkaren. I intervjuerna identifierades faktorer som påverkade arbetsuppgiften, både saker som försvårade omhändertagandet men även sådana som underlättade det. Bland de försvårande faktorerna nämndes teknik som fungerade dåligt, svårigheter i samarbetet med jourläkarna och brist på viss kunskap hos sjuksköterskorna. De underlättande faktorerna var bland annat användandet av bild och ljudöverföring till jourläkarna, samarbete mellan personalen och erfarenheten hos sjuksköterskorna. Av studiens resultat går det att dra slutsatsen att sjuksköterskorna arbetar efter att först genomföra en initial bedömning och undersökning av de patienterna som söker akut innan de tar kontakt med jourläkaren för vidare handläggning. De identifierade också faktorer som de ansåg både underlättade och försvårade deras arbete med att omhänderta dessa patienter med läkaren på distans. De uttryckte också att arbetsuppgiften gav dem blandade känslor, den beskrevs både som en rolig arbetsuppgift men att den också kunde vara en tung sådan med en känsla av ansvar