Energieffektiviseringsanalys av ventilationssystemet för ett kraftvärmeverk : En fältstudie utförd i samarbete med Bomhus energi AB och ABB

Detta arbeta kommer att utreda vilka det vanligaste energiförlusterna för ett kraftvärmeverk är, med fördjupning på förlusterna i deras ventilationssystem. Kraftvärmeverket som har analyserats i detta arbete är Bomhus energi AB (BEAB) kraftvärmeverk och utredningen har skett i samråd med ABB Energy Efficiency team. Världens energianvändning kan delas in i tre sektorer: industri, transport samt bostad- och servicesektorn. Industrisektorn kan sedan delas in i flera sektorer där massa och pappersindustrin står för majoriteten av energianvändningen i Sverige. Industrisektorn står för ca 64% utav världens el-energiförbrukning. Detta gör att det finns stort intresse i att se över de komponenter som har hög elförbrukning. Fokuset har i detta arbete varit på ventilationssystemet och dess fläktrift. För att få information om vart det kan finnas komponenter som brukar mycket el så har styrsystemets loggar setts över. Besparingspotential har då identifierats i att installera frekvensomriktare till aggregatens fläktar istället för att använda den befintliga spjällregleringen. ABB har tidigare funnit besparingspotential i pumpdrifter för kraftvärmeverk och är därför nu intresserade av att se om det finns någon besparingspotential i ventilationssystemet. BEABs ventilation är uppdelad på process och allmänventilation, och genomlysning utav ventilationssystemet är i detta arbete begränsat till allmänventilationen i pannhuset. Detta då processventilationen anses vara korrekt dimensionerat. För att få insikt i hur energieffektivisering utav ventilationssystem kan gå tillväga har olika vetenskapliga artiklar rörande ämnet valts ut och analyserats. Som systemet är uppbyggt så sker regleringen utav ventilationen med spjällreglering. Spjällreglering innebär att fläktarna går på konstant flöde och för att uppnå önskad temperatur och tryck i byggnaden så sitter det tryckreglerande spjäll på taket som släpper ut luft ur byggnaden. Denna typ av styrning är inte särskilt energieffektiv, vilket har motiverat detta arbete till att rikta in sig på frekvensomriktare till aggregaten och hur mycket energi som då skulle kunna sparas. För att få fram besparingspotentialen har hänsyn tagits till aggregatens: nominella volymflöde, fläktverkningsgrad, transmissionsverkningsgrad, flödesreglering, motoreffekt, motorns verkningsgradsklass, matningsspänning, fläkttyp, pumphjulstyp, varaktighetskurva, årgångstid, energipris samt multiplikatorn för Co2-utsläpp. Data har sedan matats in i ABB Energy Save kalkylatorn som då har tagit fram hur mycket energi och pengar som skulle kunna sparas genom att installera en frekvensomriktare. Om de frekvensomriktare som då har tagits fram för de olika aggregaten skulle installeras så skulle uppskattningsvis ca 67 000 kr/år kunna sparas för kraftvärmeverket.