Asylprocessens inverkan på ensamkommande barns hälsa och vardag : Hur kan hälsa främjas?

Säkerhetsläget i ett flertal länder har förorsakat ett ökat antal ensamkommande asylsökande barn i Sverige, samt långa handläggningstider för asylärenden. Lång handläggningstid har i många fall orsakat stress, ångest och depression hos ungdomarna, tillstånd som ofta förvärras under asylprocessens gång. Syftet med vår studie är att undersöka vad som inverkar på ensamkommande asylsökande barns hälsa på HVB/stödboende och hur hälsan kan främjas i ensamkommandes vardag. Metodvalet är kvalitativt och datainsamling har skett genom semistrukturerade intervjuer. För att erhålla en bred förståelse för vad som påverkar ensamkommandes hälsa har vi intervjuat ungdomar, skolkurator och boendepersonal. För att intervjuerna med de ensamkommande skulle vara etiskt försvarbara, valdes intervjupersoner som fått permanent uppehållstillstånd och som har boende och sysselsättning i Sverige. Intervjupersonerna har fått berätta om sin tid som asylsökande och om deras upplevelser av asylprocessen. Studien visar olika aspekter som inverkar på ensamkommandes hälsa, men den övergripande ohälsoskapande faktorn är väntan. Väntan skapar oro hos ensamkommande som grundar sig i ovisshet och ger effekter i form av motivationslöshet och frustration. Det finns även faktorer som skapar förutsättningarför och främjar hälsa utifrån olika aspekter i ungdomarnas tillvaro. De olika aspekterna gäller exempelvis levnadsvanor, sociala nätverk och sysselsättning. Resultatet har tolkats utifrån teorin om Kasam och den socialekologiska modellen av hälsa