Hur föräldrar till barn med ADHD upplever bemötandet av vårdpersonal inom hälso-och sjukvården : En beskrivande litteraturstudie

Background: About five percent of Swedish children have been diagnosed with ADHD until 2016. Living with ADHD can involve multiple trials both for the child and the parents. Upon investigation and diagnosing of the ADHD the parents of these children have to face various health personnels with different skills in health care. Aim: To describe how parents of children with ADHD experience the interactions with the health personnels in healthcare and to review the study groups in the included articles. Method: A literature study with a descriptive design based on 12 scientific articles. The articles were found in the MEDLINE database through PubMed and in the database CINAHL. Results: Parents of children suspected of having or had already been diagnosed with ADHD experienced feelings of guilt, helplessness, the feeling of being questioned as a parent and a lack of support and understanding in the encounter with health personnel. The results also showed that many parents felt that they had insufficient information and knowledge about ADHD. Helath personnel could also show an authoritarian attitude which could create feelings of inferiority and being neglected. Survey teams reported a total number of 703 participants. Mothers were overrepresented as guardians. Only three of the articles declared age of the participants. Countries that were represented in the articles were the US, Britain, Italy, China, Taiwan, Norway, Germany, Spain, France, the Netherlands, Finland and Sweden. Conclusion: Parents need support, understanding and information from health personnel to more easily handle the child's ADHD diagnosis and the familys situation. If health personnel obtain knowledge about how parents experience the encounter with health personnel nursing care of the child can be improved.Bakgrund: Cirka fem procent av svenska barn har fram till år 2016 diagnostiserats med ADHD. Att leva med ADHD kan innebära flera prövningar både för barnet och dess föräldrar. Vid utredning och diagnostisering av ADHD kan föräldrar till dessa barn möta flera olika personalgrupper inom hälso-och sjukvården med olika kompetenser. Syfte: Att beskriva hur föräldrar till barn med ADHD upplever bemötandet från vårdpersonal inom hälso-och sjukvården samt att granska de inkluderade artiklarnas undersökningsgrupper. Metod: Litteraturstudie med en deskriptiv design baserat på 12 vetenskapliga artiklar. De vetenskapliga artiklarna söktes i databasen MEDLINE, via sökmotorn PubMed, och i databasen CINAHL. Huvudresultat: Föräldrar till barn som misstänktes ha eller redan hade diagnostiserats med ADHD upplevde känslor av skuld, maktlöshet, känslan av att vara ifrågasatt som förälder samt brist på stöd och förståelse i mötet med hälso-och sjukvårdspersonal. Resultatet visade även att många föräldrar upplevde att de fått bristfällig information och kunskap om ADHD. Vidare kunde hälso-och sjukvårdspersonal visa en auktoritär attityd vilket kunde skapa känslor av underlägsenhet och att bli nonchalerad. Undersökningsgrupperna visade på totalt 703 antal deltagare. Mödrar var överrepresenterade som vårdnadshavare. Endast tre av artiklarna redovisade ålder på deltagarna. Länder som fanns representerade i artiklarna var USA, Storbritannien, Italien, Kina, Taiwan, Norge, Tyskland, Spanien, Frankrike, Nederländerna, Finland och Sverige. Slutsats: Föräldrar behöver stöd, förståelse och information av hälso-och sjukvårdspersonal för att lättare kunna hantera barnets ADHD diagnos och familjens situation. Om hälso- och sjukvårdspersonal erhåller kunskap om hur föräldrar upplever mötet med vården kan omvårdnaden av barnet förbättras