Utmaningar och framgångsfaktorer för att initiera, genomföra och anpassa ett idéburet-offentligt partnerskap : Ett kunskapsunerlag från följeforskning av IOP ensamkommande i Göteborg 2016-2017

Antalet ensamkommande barn som kom till Sverige för att söka asyl ökade kraftigt under en period mellan 2014 och 2016, och speciellt många kom under hösten 2015. Flyktingvågen ställde nya krav på kommunerna men öppnade samtidigt möjligheter för innovativa angreppssätt. För att ta ett helhetsgrepp om mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar inleddes en relativt ny form av samverkan, ett idéburet–offentligt partnerskap (IOP), mellan Göteborgs kommun (Social resursförvaltning) och sju (senare nio) idéburna verksamheter. Ett IOP utgör ett nytt sätt att tänka kring samverkan mellan staten och det civila samhället och kan ses som ett alternativ till upphandlingskontrakt och sedvanliga föreningsbidrag, framförallt inom sociala och integrationsfrågor. Det finns ännu begränsad kunskap kring implementeringen av IOP och implikationerna för båda sektorerna. Syftet med denna rapport är att ta fram kunskap om samverkansmodellen idéburet–offentligt partnerskap till nytta för framtida liknande arrangemang. Genom att samla in kunskap om IOP-samarbete i form av framgångsfaktorer och utmaningar ges bättre förutsättningar för tillämpningen av IOP-avtal inom andra välfärdsområden och inom andra kommuner och offentliga verksamheter. Projektet har genomförts i form av följeforskning på IOP Ensamkommande i Göteborg. Sammanfattningsvis, baserat på innehållet i detta kunskapsunderlag om IOP lyfter vi fram fyra rekommendationer för att öka användningen av IOP som samarbetsform: (1) Det behövs en ökad vilja och ett mod bland politiker och ledande tjänstemän inom den offentliga sektorn att våga initiera IOP-avtal trots juridiska oklarheter. Initierandet av IOP-samarbeten behöver stödjas av policyentreprenörer inom bägge sek-torerna och ha som utgångspunkt att olika organisationers identitet ska bevaras, och att klimatet ska vara präglat av tillit, öppna dialoger och en gemensam värdegrund. (2) För att framgångsrikt kunna genomföra ett IOP är det nödvändigt med en partnergemensam styrning, ledning och en aktiv samordning som bygger på vilja, tillit, ömsesidigt inflytande och kommunikation över organisationsgränserna. Något annat som är viktigt för att lyckas med ett IOP är att de idéburna aktörerna hittar sina unika roller i partnerskapet och förmedlar komplementära tjänster/insatser och därmed mervärden. (3) För att partnerskapet ska bli hållbart över tid och kunna anpassas efter nya förutsättningar krävs en fortsatt gemensam vilja, tillit och utvecklade relationer så att man hela tiden kan balansera mellan konflikt och konsensus, och mellan kontinuitet och förändring. (4) Det behövs en djupare och bredare kunskap om IOP generellt inom båda sektorerna, och i synnerhet om när och hur man kan initiera och driva ett IOP. Detta kan erhållas genom olika former av kunskapsutveckling och kunskapsspridning som utgår från flera praktiska exempel på IOP-samverkan