Monitoring Eurasian lynx (Lynx lynx), and different factors that impact lynx visits at camera stations

Att använda sig av viltkameror är ett bra verktyg vid inventering av djur, speciellt för skygga arter som till exempel lodjur. I Sverige baseras lodjursinventering genom spårning i snö, men då varmare vintrar har gjort det svårt kan inventering genom viltkameror ersätta denna metod. I denna studie har 165 kamerapositioner från mellersta Sverige undersökts. Syftet med studien var att se om någon av faktorerna; väg, avverkad skog, blockmark, byggnader, tidigare spårningar, doftstation samt kadaver hade något samband med att fånga lodjursbesök på foto/film, då detta kan ge bättre och effektivare metoder vid lodjursinventering. Koordinaterna över de olika kamerapositionerna har lagts in i ett GIS-program. Utifrån olika buffertzoner runt varje kameraposition, 50 - 500 meter i radie har de olika faktorerna kunnat urskiljas, det vill säga om faktorn fanns eller inte fanns inom kameraområdet. Doftstation samt kadaver var redan en fast faktor för vissa kamerapositioner. Studien visar att det finns ett samband mellan lodjursbesök och doftstation (Chi2 6,606; P<0,05), med större sannolikhet att få ett lodjursbesök vid en kameraplats med doftstation än utan (figur 5). Resultatet visar vikten i att använda sig av lockmedel då syftet är att fånga lodjur på foto eller film, då detta ökar chansen att lodjuret går framför kameran och bilden tas. Resterande faktorer verkar inte ha en påverkan i att få lodjursbesök på bild