With a hand over one’s mouth : A study of seven children’s books aimed at the age group 6-9 years with a focus on gender and power

In this essay seven children’s books aimed at the age group 6-9 years are read using a matrix to determine if the characters, from a viewpoint considering current gender norms and power, are normative, norm-breaking or falsely norm-breaking. The latter means that they have been attributed transgressive characteristics without there being any shift in power balance from the masculine to the feminine. Results show that the authors have tried to break gender norms, for example with regards to the child -characters’ clothes, which are consistently very alike regardless of gender. These efforts remain shallow as the power still rests with the boys, whose awareness of their own position within the gender -power system give them a sense of intrinsic power (power-to). The female characters reflect societal gender norms by being self-effacing, compliant and reactive, for example by praising the boys, providing them with room to be competent as well as both silencing themselves and letting themselves be silenced. The boy -characters show falsely norm-breaking behaviour in some areas, for example by having atypically broad emotional spectra, yet the boys’ superiority is retained and is reflected in their behaviour towards the female characters.I denna uppsats granskas sju stycken barnböcker för åldersgruppen 6–9 år utifrån en matris för att bestämma ifall karaktärerna, med utgångspunkt i rådande genusnormer och i förhållande till makt, är normativa, normbrytande eller falskt normbrytande. Det senare innebär att de tillskrivs transgressiva egenskaper, utan att någon maktförskjutning från det maskulina till det feminina sker.Resultatet visar på försök från författarnas sida att bryta genusnormer, t.ex. vad gäller barnkaraktärernas kläder som genomgående är mycket lika oavsett genustillhörighet. Dessa försök blir dock ytliga då makten i de flesta fall fortfarande vilar hos pojkarna, vilkas medvetenhet om sin position i könsmaktssystemet ger dem en inneboende känsla av makt (power-to). De kvinnliga karaktärerna reflekterar samhällets normer genom att vara omvärldsorienterade, fogliga och reaktiva, t.ex. genom att berömma pojkkaraktärerna, ge dem utrymme att vara kompetenta samt att både tysta sig själva och låta sig tystas. Pojkkaraktärerna visar på vissa områden exempel på falskt normbrytande beteende, t.ex. genom att ha atypiskt breda känslospektra, medan pojkarnas överordning kvarstår och reflekteras i deras beteende gentemot flickkaraktärerna