Through colored glasses : Expressions of intercultural competence among teachers in Swedish speaking schools

Syftet med denna avhandling är att ur ett lärarperspektiv belysa vad det innebär att undervisa i flerspråkiga och mångkulturella lärmiljöer i Finland, i skolor där undervisningsspråket är svenska. Fokus ligger på lärares erfarenhetsbaserade kunskap om undervisning med elever i språkligt och kulturellt heterogena lärmiljöer och på de uttryck för interkulturell kompetens som framträder. Sju intervjuer gjordes med lärare som hade minst tio års erfarenhet av läraryrket. Studien är kvalitativ och metodologin utgår från hermeneutisk fenomenologi. Forskningsprocessen styrdes av en abduktiv ansats där förståelse successivt växer fram genom pendling mellan empiri och teori. Den teoretiska referensramen baserar sig på forskning om aspekter som har betydelse för interkulturell pedagogik och på forskning om interkulturell kompetens. Den första forskningsfrågan om hur lärarna gestaltar sin undervisning ger de tolkande aspekterna handlingsutrymme, interaktion och kollegialt lärande. Erfarna lärare beskrev aspekter som hade betydelse för deras undervisning i språkligt och kulturellt heterogena klasser. Tolkningen visar att ledningens stöd, flexibel resursfördelning i skolan och samarbete inom kollegiet och med social- och hälsovården samt lärarnas möjlighet till fortbildning är av betydelse för lärarnas möjligheter att utveckla undervisningen. Verksamhetskulturen inverkar på lärarnas möjligheter att förverkliga interkulturell pedagogik och sålunda även på elevernas möjligheter till inlärning och delaktighet. Även samarbetet med hemmet och interaktionen i klassrummet har betydelse för den undervisning som skall förbereda alla elever för global mångfald. Den andra forskningsfrågan om hurdana uttryck för interkulturell kompetens som framträder i empirin visar enligt resultaten att det förekommer positiva attityder och kulturell medvetenhet bland erfarna lärare. Därtill förekommer det bland dessa lärare kreativitet och ansvarsfullt handlingssätt. Resultaten tyder på att lärare i Svenskfinland har kommit en bit på väg i förvärvandet av interkulturell kompetens. Kommunikation om målsättningar inom kollegiet samt med elever och föräldrar verkar vara avgörande för att åstadkomma förändringar. Slutsatsen är att det krävs fortbildning och handledning för personalen samt samarbete med föräldrar och elever då interkulturell pedagogik implementeras. Även på kommunal nivå behöver beslut och åtgärder basera sig på forskning om interkulturell pedagogik och utvärderingar.The increasing immigration has an impact on teachers and pupils in Finnish schools. The aim of the present study is to contribute with knowledge about aspects that influence education and about expressions of teacher competence in Swedish speaking classrooms. For this research, hermeneutic phenomenology was chosen. The abductive reasoning was chosen to process the data collected through interviews with seven teachers in Swedish-speaking schools. The theoretical framework consists of theories about what intercultural education is and about intercultural competence. The first part focuses on education in the multicultural classroom. The interviewed teachers describe aspects that they think have an impact on education in the multicultural classroom. The experienced teachers emphasize the importance of cooperation within the school and with the parents. According to this study the intercultural education puzzle has got many pieces and some of them are still missing. The interpretation of the results shows that there is a need to discuss and develop operational space, interaction and professional development in Swedish-speaking schools in Finland. The second part focuses on expressions of intercultural competence among the teachers in this study. Expressions of intercultural competence are positive attitudes, cultural sensitivity and creative and responsible actions. The result shows that the experienced teachers have developed intercultural competence in these areas but the process has to be continued. The teachers´ potential to implement intercultural education depends on their level of intercultural competence and on the operational culture of the school. If the goal is to provide every child with global competence the implementation of intercultural education has to be developed based on recent research and evaluations