Förbättra VR upplevelser genom att interagera genom att blåsa

Virtual Reality (VR) has strongly emerged to be one of the technologies to play an important role in areas such as entertainment, science, simulation and research. VR use visual, auditory and other sensations to simulate a user's physical presence in a virtual environment (VE). Adding a new layer of interaction to VR could enhance user’s immersion within the VE. This paper presents an explorative study offering insights about what factors have to be considered when designing a new blowing input technique within VR. To carry the study two blowing input techniques were prototyped using Arduinos, one attached to the headset and one to the controller of the HTC Vive. Also eight different VR interactions were developed. Ten users participated in the user study testing the prototypes in ten minutes sessions followed by a questionnaire and an interview. The study results show that the headset prototype was preferred by the natural way to interact with. In general the interactions were perceived as more engaging depending on the prototypes used to interact. The conclusion is that when developing VR interactions using these blowing prototypes different factors have to be taken in consideration such as the placement and design of the virtual representation, the triggering distance, the purpose of the interaction and intuitiveness of use. It also concluded that is crucial to not use the blowing inputs in prolonged times which could cause exhaustion and/or dizziness. Finally it revealed that each prototype performed better depending on the interactions used.Virtual Reality (VR) har starkt framkommit som en av teknikerna för att spela en viktig roll inom områden som underhållning, vetenskap, simulering och forskning. VR använder visuella, auditiva och andra känslor för att simulera en användares fysiska närvaro i en virtuell miljö (VE). Att lägga till ett nytt lager av interaktion med VR kan förbättra användarens försjunkenhet inom VE. I detta dokument presenteras en explorativ studie som ger insikter om vilka faktorer som måste beaktas vid utformningen av en ny blåsinmatningsteknik inom VR. För att bära studien skapades två ingående blås-prototyptekniker med hjälp av Arduinos, en kopplad till headsetet och en till HTC Vive. Även 8 olika VR-interaktioner utvecklades. Tio användare deltog i användarstudien som testade prototyperna på tio minuters sessioner följt av ett frågeformulär och en intervju. Studiens resultat visar att headsetprototypen föredrogs med det naturliga sättet att interagera med. I allmänhet upplevdes interaktionerna som mer engagerande beroende på de prototyper som användes för att interagera. Slutsatsen är att när man utvecklar VR-interaktioner med hjälp av dessa blås-prototyper måste olika faktorer beaktas, såsom placering och utformning av den virtuella representationen, utlösningsavståndet, syftet med interaktionen och användbarheten. Det drog också slutsatsen att det är avgörande att inte använda blås under lång tid, vilket kan orsaka utmattning och/eller yrsel. Slutligen visade det sig att varje prototyp fungerade bättre beroende på vilken av interaktionerna som användes