Feedback från universitetslärare till student : En kvantitativ undersökning av feedback-processen ur ett informations- och kommunikationsperspektiv

Feedback kan definieras som en process där effekten av en handling returneras till sin källa för att förändra framtida handlingar. I undervisningssystem är feedback oftast förknippat med lärarens respons på studentens prestationer. Tidigare forskning visar att feedback-processen mellan lärare och student är komplex och involverar en rad problemområden. Denna studie syftade dels till att undersöka, ur studentens perspektiv, om dessa problemområden förekommer vid Linnéuniversitetet och dels till att beskriva och analysera de problemområden som bekräftas existera, med stöd av informations- och kommunikationsteorier. De teorier som har använts i denna studie är Shannon-Weavers och Schramms kommunikationsmodeller, kriterier för informationskvalitet och Media Richness Theory. I studien användes en kvantitativ metod med en deduktiv ansats, som genomfördes med hjälp av en enkätundersökning riktad till studenter vid Linnéuniversitetet. Resultat/analys identifierade problemområden och beskrev dessa genom valda teorier. Slutsatsen besvarade frågeställningarna om vilka problemområden som identifierades vid Linnéuniversitet, samt hur dessa problem kan beskrivas med hjälp av studiens valda information- och kommunikationsteorier.Feedback can be defined as a process where the effect of an action is returned to its source in order to alter future actions. Within educational systems feedback is commonly associated with the teacher’s response to student performance. Previous research shows that the feedback process between tutor and student is a complex one that involves several problem areas. This study aimed to explore, from a student perspective, whether these problem areas exist at Linnaeus University and to describe and analyze existent problem areas with information- and communication theories. The theories used in this study are Shannon-Weavers models of communication, criteria for information quality and Media Richness Theory. The study has been conducted with a quantitative method and a deductive approach, carried out by a survey targeted to students at Linnaeus University. The result/analysis of the study identified problem areas and described them with the selected theories. The conclusion of the study was an answer to the question regarding which problem areas can be identified at Linnaeus University as well as how these problems can be described with the use of the study’s selected information- and communication theories