Forskningscirkeln som metod för att initiera och utveckla lokalt skolutvecklingsarbete i gymnasial yrkesutbildning

I den svenska skolan är rektor, som det uttrycks i skollagen, inte bara ansvarig för den löpande verksamheten med administration, ekonomi etc., utan även för det pedagogiska ledarskapet och att verksamheten kontinuerligt utvecklas. Syftet med detta paper är, från denna utgångspunkt, att beskriva och diskutera hur skolledningen på en gymnasieskola tillsammans med en grupp lärare på skolans yrkesprogram använde en forskningscirkel för att etablera ett, både kortsiktigt och långsiktigt, pedagogiskt utvecklingsarbete. De resultat som presenteras här bygger på en kvalitativ fallstudie som sedan, drygt ett halvår efter att forskningscirkeln formellt hade avslutats, kompletterats med uppföljande gruppintervjuer, dels med forskningscirkeldeltagare och dels med två skolledare. Forskningscirkeln bedrevs över två terminer och resulterade i att sju olika miniforskningsprojekt, vilka under den tid forskningscirkeln pågick kom olika långt. Flera av de aktiviteter som hade påbörjats i forskningscirkeln fortsatte på ett informellt plan och i en del avseenden även hade vidareutvecklats. Den biträdande rektorn var t.ex. ofta ute bland lärarna för att kommunicera och försöka fånga upp lärarnas behov av stöd i klassrummen. Skolledarna beskrev att de ville fungera som motor för ett tålmodigt, systematiskt och långsiktigt utvecklingsarbete med inriktning mot att utveckla ett kollegialt lärande. De hade, bl.a. mot bakgrund av de erfarenheter som forskningscirkeln gett, initierat en skolutvecklingsgrupp med uppgift att identifiera utvecklingsbehov liksom fortsätta det utvecklingsarbete som redan hade pågått under flera års tid och där forskningscirkeln med de positiva erfarenheterna därifrån utgjorde en viktig del. Det stod samtidigt klart att det är fråga om långsamma processer som både kräver tid att initiera, genomföra och att implementera. En av framgångsfaktorerna tycks vara att det inte sker ”top down”, utan mer utifrån lärarnas egna initiativ och upplevda behov. Således är en sammanfattande tentativ erfarenhet att forskningscirkeln som arbetsform, både kortsiktigt och mera långsiktigt, förefaller kunna spela en pådrivande roll i lokalt skolutvecklingsarbete