Hur upplevs handledning i skolan? En studie om hur handledning upplevs av handledare och de som handleds i skolan

Sammanfattning Jakob Ewa (2017), Hur upplevs handledning? En studie om hur handledning upplevs av handledare och de som handleds i skolan. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Denna studie riktar sig till alla som arbetar inom skolan och avser att bidra med en ökad förståelse mellan olika parter inom organsationen, men också ökad förståelse för handledning. Genom att olika yrkesgrupper inom skolan får delge sina upplevelser av handledning, så är min bild att tiden kan effektiviseras, samarbetet öka och på så vis även måluppfyllelsen höjas. Syfte och frågeställningar Studien innefattar information om skolans organisation med dess olika yrkesgrupper och om hur handledning i skolan används. Det övergripande syftet är att se hur specialpedagoger och förstelärare ser på och talar om sin handledarroll samt hur de beskriver samverkan och fördelning av uppdraget. Studien syftar även till att skapa kunskap kring hur lärare som blir handledda ser på handledning från specialpedagoger och förstelärare samt vad handledaruppdraget beskrivs vara på de valda skolorna utav dessa tre grupper. Frågeställningarna är således inriktade på vad handledaruppdraget beskrivs vara för specialpedagoger och förstelärare, hur det fördelas och samverkas i skolan samt upplevelsen av handledning från både de som handleder och de som handleds. Teori Studien utgår från systemteorin enligt Gjems (1997) tolkning, vilket innebär att man tittar på handledning i skolan som en helhet. Helheten påverkas olika beroende på var det sker en förändring och systemets unika delar berör i sin tur de andra systemdelarna som har en gemensam nämnare. Systemteorins centrala begrepp såsom sociala system, helhet, relationer, cirkulation, ”här och nu”-tänkande och kvalitet, är återkommande i undersökningen. Metod Forskningsanasatsen är av både fenomenologisk och hermeneutisk karaktär, då människors upplevelser och erfarenheter av deras verklighet undersöks, samt att studien försöker svara på vad det är som visar sig i resultatet och vad innebörden i det är, det vill säga att tolka något som inte är uppenbart utan att söka efter en absolut sanning. Metoden är kvalitativ och avser intervjuer med specialpedagoger, förstelärare och lärare från tre skolor i samma kommun. Resultat I resultatet framkommer det att handledning är något givet i en specialpedagogs och förstelärares yrkesroll, men samtidigt ett begrepp som definieras olika. Det är framför allt undervisande handledning som finns på skolorna och lärarna efterfrågar en mer konsultativ handledning med råd och tips. Det framkommer även att handledning upplevs ta mycket tid och tidsbristen i kombination med en otydlighet kring specialpedagogers och förstelärares uppdrag samt dålig framförhållning från ledningen skapar dåliga förutsättningar för en fungerande handledning. Vidare visar det sig att specialpedagogerna har en större samsyn kring handledningens syfte, mål och utformning än förstelärarna. Implikationer Efter att ha gjort studien så har jag förstått att handledning i första hand måste definieras lika av alla parter för att bli framgångsrik. Utöver det kräver handledning kommunikation, kontinuitet, regelbundenhet, delaktighet, meningsfullhet, relationsskapande, samverkan och ett tydligt ledarskap samt klargörande arbetsbeskrivningar för all personal. I min roll som specialpedagog kommer jag att se till att dessa förutsättningar på skolan där jag arbetar finns. Med rätt förutsättningar menar jag även att det finns tid till för- och efterarbete, så att hela proceduren inte görs halvdant, vilket varit min uppfattning när jag fått ta del av intervjupersonernas upplevelser och när jag ser på de gånger som jag själv handletts