Mot samma mål - en fallbeskrivning av hur en skola styrs i en kommun

Erika Sigeback (2015), Mot samma mål - en fallbeskrivning av hur en skola styrs i en kommun (Towards the Same Goal - a Case Study of how a School is guided in a Municipality), Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och Samhälle, Malmö Högskola Bakgrund: Lärarnas kompetens, engagemang, förväntningar och ledarskap har betydelse för elevernas resultat. På samma sätt spelar rektorn en viktig roll för hur framgångsrikt lärarna kan utföra sitt uppdrag (Skolinspektionen, 2010). Alltså den som leder spelar en viktig roll för hur väl en verksamhet lyckas. Specialpedagogen ska enligt examensordningen visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper. Vidare visa förmåga att kritiskt och självständigt identifiera, analysera och medverka i förebyggande arbete samt i arbetet med att undanröja hinder och svårigheter i olika lärmiljöer. Specialpedagogen ska visa förmåga att analysera svårigheter på organisations-, grupp- och individnivå (SFS 2007:638). Tidigare forskning visar bland annat att det brister i förtroendet mellan leden i styrningen av skolan (Nihlfors och Johansson, 2013) samt att det finns en bristfällig kunskap om kommunal målstyrning bland lärare (Henningsson-Yousif, 2003), varpå det finns ett allmänintresse att belysa hur styrningen av en skola kan gå till. Syfte och frågeställningar: Syftet med denna fallbeskrivning är att undersöka hur en mindre kommun i södra Sverige valt att organisera styrningen av skolan. Jag ämnar även ge en bild av hur styrningen går till i mötet mellan människorna som utgör organisationen. Jag kommer att belysa vilken syn aktörerna har på sin egen roll och arbete och hur förtroende uttrycks mellan nivåerna i styrkedjan. Vidare beskrivs vägen från 70-talets statliga centraliserade skola till dagens decentraliserade kommunala styrning beskrivs. Det görs i syfte att förklara hur bland annat en förskjuten likvärdighetstanke ligger till grund för dagens ansvarsfördelning mellan stat och kommun. De preciserade frågeställningarna är: Hur har kommunen organiserat styrningen av skolan? Vilken syn har aktörerna på sin egen roll, arbete och ledarskap? På vilket sätt uttrycks ett förtroende mellan de olika nivåerna inom skolan och det kommunala huvudmannaskapet? Teori och metod: Utgångspunkt för min undersökning har varit att studera styrningen samt hur två motstående organisationsmodeller, den byråkratiska och den managementorienterade visar sig i hur kommunen organiserat relationerna mellan aktörerna i organisationen. Vidare har ett specialpedagogiskt perspektiv såsom det relationella legat till grund när jag studerat hur styrningen ser ut i mötet mellan aktörerna i organisationen. En kvalitativ ansats användes med data från fyra intervjutillfällen. De som intervjuades var barn och utbildningsnämndens ordförande, skolchef, rektor samt lärare. Materialet från semistrukturerade intervjuer spelades in digitalt, transkriberades och kategoriserades utefter teman såsom organisationsplan, rolluppfattning samt förtroende. Arbetets analys resultat och diskussion följer den hermeneutiska ansatsen. Resultat: Kommunen har valt att organisera aktörerna i styrningskedjan, enligt en byråkratiskorienterad uppbyggnad. Rolluppfattningar och ledarskap styrs främst enligt den managementorienterade modellen. Det är främst politiken som har svårt att hitta sin roll i balansen mellan de två. Politiken har intagit något av en tjänstemannaroll och studien visar att den kommunala lokala politiken är starkt underordnad den statliga i fråga om styrning med undantag av ekonomin. Det finns ett förtroende mellan nivåerna men det varierar och är beroende av hur stor kunskap och förståelse de har inför varandras uppdrag samt att dessa är relationsbundna och beroende av vilka mötesarenor som finns. Sist visas också att de olika aktörerna finner att tillit, öppenhet, genomskinlighet är viktiga förutsättningar för att förtroende och god samverkan ska kunna uppstå mellan leden. Implikation: Fallbeskrivningen kan användas för att som specialpedagog eller övrig aktör i skolans verksamhet, förstå hur styrningen är organiserad ur ett helhetsperspektiv. Detta för att kunna genomföra en så korrekt analys av eventuella svårigheter på organisations-, grupp- och individnivå samt bygga åtgärder på relevant kunskap. Att projicera specialpedagogiska synsätt till att även betrakta ledarskapet på organisationsnivå kan vara en väg att lösa upp knutar i den så viktiga samverkan mellan nivåer vare sig det handlar om skola - elev eller kommun – skola. Mina resultat pekar på nödvändigheten att betrakta det relationella utifrån befintlig struktur. Det kan vara en viktig uppgift för specialpedagogen att kartlägga hur individerna förhåller sig till strukturen inom en skola samt vara den som anordnar möten mellan nivåer i syfte att skapa förtroende i organisationen. Slutsats: På den organisatoriska nivån bör det finnas möjlighet att bygga sin organisationsplan utifrån vad som efterfrågas i organisationen samt utifrån behovet av tillit, förtroende och god kommunikation. Organisationen bör byggas upp och skapa arenor för dialog utifrån behov och innehåll snarare än till att hålla den traditionella stukturen. Nyckelord: förtroende, kommunal styrning, organisationsteori, relationsteori, rolluppfattnin