Gruppvägledning [...]. Betydelsen av gruppvägledningsmaterialet för klienter i yrkesinriktad rehabilitering

Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan samverkar i yrkesinriktad rehabilitering mot målgruppen långtidssjukskrivna arbetslösa. I rehabiliteringsarbetet använder arbetsförmedlarna sig av ett gruppvägledningsmaterial. Syftet med det här examensarbetet är att undersöka de teorier som ligger bakom ett specifikt material för gruppvägledning, samt ta reda på vilka verktyg som lärs ut och om det finns något belägg för att just dessa ger resultat i målet att få arbete eller utbildning. Dessutom ämnade jag att ta reda på hur deltagarna upplevt och ansett sig ha haft nytta av gruppvägledningen. Genom kvalitativa intervjuer med deltagare, arbetsförmedlare samt skaparen av gruppvägledningsmaterialet har jag försökt att svara på ovanstående. Resultaten visar att Arbetsförmedlarna ville genom gruppvägledningen stärka deltagarnas självförtroende samt ge dem verktyg till att bryta sin sjukskrivning och arbetslöshet, de såg gruppvägledningsmaterialet som en hjälp i detta arbete. I intervju med deltagarna visar det sig att deras självförtroende har stärkts genom deltagandet i gruppvägledningen men deltagarna anser att den bidragande orsaken till det är grupprocessen och de andra deltagarna i gruppvägledningen. De verktyg arbetsförmedlarna lärt ut har deltagarna tagit till sig och de anser dem vara användbara. Vidare visar min undersökning att bakomliggande teorier ej finns till gruppvägledningsmaterialet. Det jag upptäckte under arbetes gång var att de övningar som presenteras i materialet till stor del liknar dem som Norman. E. Amundson presenterar i sin bok Aktivt engagemang. De teoretiker som återfinns i mitt arbete är R. Vance Peavy, Carl Rogers, Leon Festinger och Johan Asplund. Jag har även valt att belysa mitt arbete bland annat utifrån det Inga Olsson skriver om grupper och grupprocesser samt Norman. E. Amundsons bok Aktivt engagemang