Historiemedvetande - Elevers tidsförståelse i en skolkontext

Syftet med studien är att med utgångspunkt i undervisning gestalta och förklara grundskoleelevers historiemedvetande. Ett andra syfte med min studie är att lyfta fram och problematisera förutsättningar för att genom undervisning utveckla historiemedvetandet. Empirin består av tre delar: 1) associationer till "tid", "förr i tiden" och "framtid" (elever) 2) uppsatser (standardprov i årskurs 9) om dåtid, nutid och framtid 3) semistrukturerade intervjuer a) om historia som skolämne (elever och lärare) c) test av förmågan att placera historiska händelser och personer (som studerats i respektive klass) längs en tidslinje (elever) d) reflektioner om villkor för mänskligt liv i ett tidsperspektiv (elever) Valet av tre kvalitativt skilda empiridelar har skett för att få till stånd en "sammansmältning av förståelsehorisonter" där min förförståelse och erfarenhet av grundskoleelevers tidsmedvetande kunde utmanas. Genom associationerna närmar jag mig elevernas spontana yttringar kring "tid", "förr i tiden" och "framtid". Dessa yttringar analyseras, tolkas och jämförs därefter med de längre texter som uppsatserna bidrar med och sådant som framkommer i elev- och lärarintervjuerna.The main aim of the study is to explain how pupils' consciousness of history in comprehensive school is formed and created by teaching. A second aim is to emhasize and to problematise the prerequisites for developing the consciousness of history throug teaching. 1. Pupil's associations to the concepts of "time", "past" and "future". 2. Essays (national test and evaluation given to fifteen-year olds) concerning the past, present and future. 3.Semi-structured interviews: a)concerning history as a school subject (related to pupils and teachers); b)testing the pupils' abilities of placing historical events and persons along a time-line (studied in each class); c)pupils' reflections on the conditions of human life within a time perspective.By using qualitatively different methods such as associations, essays and interviews my aim is to illustrate "time" as an essential content of knowledge. Using the terminology of Gadamer (1960) I hope to bring about a "coalescence of horizons". By studying different age groups and heterogeneous school contexts the "coalescence of horizons" becomes valid within as well as between the different studies, when related to each other. My horizon of understanding concerning ways in which pupils in comprehensive school understand "time" meets and is challenged by the pupils' own horizons of understanding. Findings from associations, interviews and the results of the national test and evaluation (essays) given to fifteen-year-olds show that the teaching of history for these pupils and teachers means teaching related to the past, disregarding other time dimensions. This past is synonymous with chronology and consists of objects, isolated events and persons with no links to either the present or the future. The concept of "time" as such (in all seven classes and four schools) is mentioned but seldom subjected to any discussion or deeper analysis depending on in which context it is used