Att förstå och bli förstådd

Bakgrund: År 2013 uppmättes Sveriges befolkningsökning till den största på nästan 70 år. I Malmö finns ca 170 länder representerade. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen1982:763 (HSL) ska hela befolkningen i Sverige erbjudas god vård på lika villkor. Kommunikation inom vården är ett riskområde. Socialstyrelsen skriver att bristfällig kommunikation mellan vårdpersonal och patient gällande informationsöverföring och missuppfattning om behandling kan äventyra patentsäkerheten. Syfte: var att undersöka sjuksköterskans upplevelse och strategier vid kommunikation med en patient som helt eller delvis inte talar och förstod det svenska språket. Metod: Kvalitativ intervjustudie. Intervjuer utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Sju sjuksköterskor som arbetade på SUS Malmö/Lund deltog i studien. Innehållsanalys enligt Graneheim & Lundman (2003). Resultat: Två huvudkategorier, upplevelser av att ansvara för en patient med språksvårigheter och Strategier, presenteras med tillhörande underkategorier. Resultatet presenterades med hjälp av citat från informanterna. Slutsats: Sjuksköterskorna i denna studie upplevde att det var en positiv utmaning att kommunicera med en patient med språksvårigheter. Strategier som sjuksköterskorna främst använde sig av i vardagen var kroppsspråk, bilder, basal engelska, anhöriga som tolk och kollegor som tolk.Background: In 2013 it was reported that Sweden has had the largest population growth in almost 70 years. In Malmö there are about 170 countries represented. According to The Health and Medical Services Act 1982:763 the whole population of Sweden will be offered good care at the same terms. Communication within healthcare is connected with risks; The National Board of Health and Welfare says that lack of communication between healthcare-staff and patient regarding understanding information and misinterpretation about treatment can be a threat against patient safety. Aim: The aim was to investigate nurses’ experiences and strategies when communicating with a patient that partially or completely did not speak or understand the Swedish language. Method: Qualitative interview study. Interviews based on a semi structured interview guide. Seven nurses who worked at SUS Malmö/Lund participated in the survey. Content analysis according to Graneheim & Lundman (2003). Result: two main categories, experiences regarding being responsible for a patient with language difficulties and Strategies, are presented with subcategories. The result is presented using quotes from the informants. Conclusion: Was that the nurses in this study experience a positive challenge in communication with a patient with language difficulties. Strategies that the nurse at first uses in the daily care is body language, pictures, basic English, relatives as interpreter and colleagues as interpreter