Elevinflytande ur ett lärarperspektiv

Sverige är ett demokratiskt land med en grund i demokratiska värderingar. Skolan ska följa samma anda, och ses som en medproducent av elever som förstår och kan använda sig av demokratiska synsätt. Demokrati i skolans värld yttrar sig som elevinflytande och delaktighet i elevernas eget lärande. Problematiseringen består i att skolan ska leva upp till kraven i styrdokumenten, samtidigt som den inte erbjuder några riktlinjer i hur inflytandet ska utföras. Detta innebär att det finns en variation i hur elevinflytande tolkas och praktiseras, vilket gör frågan om elevinflytande intressant. Vad betyder egentligen elevinflytande? Syftet med studien är att undersöka hur fem pedagoger i årskurserna ett till sex resonerar och berättar om elevinflytande utifrån ett lärarperspektiv. Undersökningen utfördes som en kvalitativ studie för ta reda på hur de fem pedagogerna arbetar med elevinflytande i sin undervisning och hur de tolkar uppdraget utifrån den nya läroplanen 2011. Resultatet i studien visar att det finns skillnader i hur pedagogerna i studien förstår och tolkar elevinflytandets betydelse. Vidare konstaterar vi att pedagogerna tolkar uppdraget i varierade former då styrdokumenten inte guidar pedagogen ska utföras. Samtliga pedagoger problematiserar elevinflytandet. Ett mönster finns i att alla anser att elevinflytandet kommer till sin rätt i en genomtänkt organisation. Dock menar pedagogerna att beroende på elevernas ålder och mognad blir deras möjligheter till inflytande olika stor. De menar att en yngre elever som inte kommit lika långt i sin mognads utveckling kanske inte kan ta lika stort ansvar för inflytandet i sin utbildning som de äldre eleverna