Interaktionskvalitet - hur mäts det?

Den tekniska utvecklingen har lett till att massiva mängder av information sänds, i höga hastigheter. Detta flöde måste vi lära oss att hantera. För att maximera nyttan av de nya teknikerna och undkomma de problem som detta enorma informationsflöde bär med sig, bör interaktionskvalitet studeras. Vi måste anpassa gränssnitt efter användaren eftersom denne inte har möjlighet att anpassa sig till, och sortera i för stora informationsmängder. Vi måste utveckla system som gör människan mer effektiv vid användande av gränssnitt. För att anpassa gränssnitten efter användarens behov och begränsningar krävs kunskaper om den mänskliga kognitionen. När kognitiv belastning studeras är det viktigt att en så flexibel, lättillgänglig och icke-påträngande teknik som möjligt används för att få objektiva mätresultat, samtidigt som pålitligheten är av största vikt. För att kunna designa gränssnitt med hög interaktionskvalitet krävs en teknik att utvärdera dessa. Målet med uppsatsen är att fastställa en mätmetod väl lämpad för mätning av interaktionskvalitet. För mätning av interaktionskvalitet rekommenderas en kombinering av subjektiva och fysiologiska mätmetoder, detta innefattar en kombination av Functional near-infrared specroscopy; en fysiologisk mätmetod som mäter hjärnaktiviteten med hjälp av ljuskällor och detektorer som fästs på frontalloben, Electrodermal activity; en fysiologisk mätmetod som mäter hjärnaktiviteten med hjälp av elektroder som fästs över skalpen och NASA task load index; en subjektiv, multidimensionell mätmetod som bygger på kortsortering och mäter uppfattad kognitiv belastning i en sammanhängande skala. Mätning med hjälp av dessa metoder kan resultera i en ökad interaktionskvalitet i interaktiva, fysiska och digitala gränssnitt. En uppskattning av interaktionskvalitet kan bidra till att fel vid interaktion minimeras, vilket innebär en förbättring av användares upplevelse vid interaktion.Technical developments have led to the broadcasting of massive amounts of information, at high velocities. We must learn to handle this flow. To maximize the benefits of new technologies and avoid the problems that this immense information flow brings, interaction quality should be studied. We must adjust interfaces to the user because the user does not have the ability to adapt and sort overly large amounts of information. We must develop systems that make the human more efficient when using interfaces. To adjust the interfaces to the user needs and limitations, knowledge about human cognitive processes is required. When cognitive workload is studied it is important that a flexible, easily accessed and non assertive technique is used to get unbiased results. At the same time reliability is of great importance. To design interfaces with high interaction quality, a technique to evaluate these is required. The aim of this paper is to establish a method that is well suited for measurement of interaction quality. When measuring interaction quality, a combination of subjective and physiological methods is recommended. This comprises a combination of Functional near-infrared spectroscopy; a physiological measurement which measures brain activity using light sources and detectors placed on the frontal lobe, Electrodermal activity; a physiological measurement which measures brain activity using electrodes placed over the scalp and NASA task load index; a subjective, multidimensional measurement based on card sorting and measures the individual perceived cognitive workload on a continuum scale. Measuring with these methods can result in an increase in interaction quality in interactive, physical and digital interfaces. An estimation of interaction quality can contribute to eliminate interaction errors, thus improving the user’s interaction experience