Att beskriva bedömning av tandläkarstudenters svar på essäfrågor - Det professionella omdömet, att fria eller fälla och den skriftliga examinationens begränsningar

Syfte: Att undersöka hur lärare på tandläkarutbildningen vid Malmö högskola beskriver sitt arbete med och sina erfarenheter av bedömning av essäfrågor. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju lärare med erfarenhet av att bedöma svar på essäfrågor ställda vid examination av studenter på tandläkarutbildningens i slutet av termin fem, sex, sju och åtta. Resultat: De intervjuade lärarna säger sig föredra att bedöma svar med sitt professionella omdöme eller intuition hellre än med kriterier eller bedömningsmatriser. Några lärare tycker det finns fördelar med muntliga examinationer och de flesta lärare ser brister i den skriftliga examinationen som hade kunnat kompenseras för med en muntlig. Ett tredje resultat är att lärare beskriver att de gärna ser över sina bedömningar om en student riskerar att bli underkänd, men sådana insatser nämns inte för studenter som med nöd och näppe godkänns. Slutsats: Förutsättningar för bedömning är en lärarresurs- och logistikfråga. Om lärare tycker det finns förbättringsutrymme som begränsas av faktorer som inte är pedagogiska så torde det vara lämpligt att se över om utbildningens kvalitet kunde förbättras av att satsa mer på bedömning.Aim: To explore how teachers at the Dental Programme at Malmö University describes the work with and experience of assessing the answers of written essay questions for examination of students at the end of the 5th, 6th, 7th and 8th semester. Method: Semi structured interviews were conducted with seven teachers, all with experience of assessing essay questions for examination of students attending the Dental Programme. Results: The interviewed teachers state that they prefer to assess the answers using their professional judgement or intuition rather than using criteria or scoring rubrics. All teachers had concerns with the written examinations and some found that oral examinations managed to cover these concerns in a satisfying way. A third result was the teachers’ praxis of revisiting their assessment of individual students when these were facing failure. Such revisits was not carried out when a student barely managed to pass an examination. Conclusion: The conditions for assessment are an issue of teacher resources and logistics. If there are room for improving assessment by relocating resources, there then needs to be an analysis if such relocations are justified by improvement of teaching quality