Når vi dem? Gymnasieelevers uppfattningar om pedagogiskt stöd

Studiens syfte var att undersöka hur elever med diagnosticerade läs- och skrivsvårigheter och/eller koncentrationssvårigheter uppfattar det stöd de får på gymnasieskolan. Vidare undersöktes likheter och skillnader mellan elever som har läs- och skrivsvårigheter och elever som har koncentrationssvårigheter. Även genusaspekten studerades vad gäller likheter och skillnader i uppfattningar. En fenomenografisk ansats och kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Respondenterna läste alla sitt tredje och sista år på sina yrkesinriktade gymnasieutbildningar. Resultaten visar att inga respondenter, vare sig flickor eller pojkar, är helt nöjda med det stöd de har fått och att respondenterna saknar individualisering vad gäller sina läs- och skrivsvårigheter och/eller sina koncentrationssvårigheter. De saknar samtal med lärare gällande sina svårigheter och vilket stöd de behöver. De saknar struktur i form av genomgångar som kännetecknas av en röd tråd, anteckningar på tavlan och utdelade anteckningar på papper. För att kunna ta till sig kunskap söker de en arbetsmiljö som kännetecknas av lugn och ro. De söker motivation i att kursmoment är ”på riktigt”. De vill se funktion och syfte med sina studier, ha en jämn arbetsbörda och möjlighet att själva påverka när de ska få arbeta hos specialpedagogerna. Respondenter med läs- och skrivsvårigheter har lättare att föreslå vilken sorts stöd de behöver jämfört med respondenten med koncentrationssvårigheter. Skillnader beroende på genus kunde inte fastställas. Sammanfattningsvis pekar resultaten på att eleverna söker begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet genom individualisering och inkludering