Samling i förskolan

Detta examensarbete handlar om vilken betydelse samlingen har på en förskola i en stad i Skåne. Syftet med detta examensarbete är att ta reda på vad pedagoger anser om samling i förskolan, samt hur deras uppfattning förhåller sig till förskolans utveckling i ett historiskt perspektiv. För att ta reda på detta har vi utgått från följande frågeställningar: Vilka föreställningar har pedagoger om samlingens roll i förskolan samt hur förhåller de sig till dessa i praktiken? Hur tänker pedagoger om samlingens innehåll och upplägg? Vad anser pedagogerna att barnen lär sig i samlingen? Hur har samlingen förändrats genom förskolans utveckling utifrån barnsyn och fostran? Efter att vi samlat in vårt empiriska material har vi gjort en analys. Här lyfter vi fram det väsentliga ur vår empiri när det gäller pedagogernas sätt att arbeta med samling i förskolan, hur de ser på lärande, innehåll och syfte. Vi undersöker även hur pedagogernas uppfattning förhåller sig till samlingens utveckling i ett historiskt perspektiv. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger för att kunna besvara våra frågeställningar. Vi har bland annat ett socialisationsperspektiv som teoretisk utgångspunkt i arbetet där fokus ligger på lärande genom samspel. Samlingsstunden ses som ett utmärkt tillfälle till gemenskap och lärande och variation anses vara viktigt. Upprop är en viktig del då det blir en bekräftelse till varje barn, alla blir sedda. Samlingarna genomförs oftast planerade och pedagogerna följer Läroplanen för förskolan (Lpfö 98), ibland omedvetet. Enligt pedagogerna är syftet med samlingen att barnen ska lära sig att samspela och lyssna på varandra men också att kunna vänta på sin tur. Enligt vår undersökning har samlingens syfte inte förändrats särskilt mycket under förskolans utveckling. Detta trots att synen på barnet ändrats genom tiderna. Genom denna undersökning har vi fått en ökad förståelse för vad pedagoger anser om samlingens roll i förskolan