Studie- och yrkesvägledning för ensamkommande ungdomar

Ensamkommande ungdomar som grupp har överlag sämre betygssnitt och svagare arbetsmarknadsanknytning jämfört med inrikesfödda. Syftet med vår studie är att beskriva och analysera studie- och yrkesvägledarens arbete med ensamkommande ungdomars förutsättningar för framtida studie- och yrkesval. Då studien syftar till att undersöka studie- och yrkesvägledarnas arbete valdes en kvalitativ metod och sex intervjuer genomfördes med studie- och yrkesvägledare som arbetar på språkintroduktionsprogrammet. Det empiriska materialet analyserades med en innehållsanalys genom de teoretiska begreppen socialt kapital, habitus och handlingshorisont. Studiens resultat visar att studie- och yrkesvägledarna arbetar för att de ensamkommande ungdomarna ska förstå betydelsen av kontakter inför arbetslivet och även ge ungdomarna förståelse för vikten av sociala nätverk. De ensamkommande ungdomarnas självkännedom och tidigare erfarenheter är andra delar studie- och yrkesvägledarna arbetar med för att ungdomarna ska få en förståelse för sin livssituation. De arbetar även med att informera om det svenska utbildningssystemet för att vidga de ensamkommande ungdomarnas perspektiv. Resultatet visar också att studie- och yrkesvägledarnas samarbete med andra personer som på andra sätt arbetar med ensamkommande ungdomar, inte svarade upp mot det samarbete som efterfrågas i forskning