Meningsskapande i muntliga miljöer

Efter att en student hållit ett enskilt muntligt anförande inför sina kurskamrater infaller alltid den stund där studenten tillika talaren förväntar sig någon form av respons från läraren och gärna även från publiken. Och de flesta som har befunnit sig som lärare i den situationen ställer didaktiska frågor till sig själva: Vad säger jag? Hur säger jag det? Varför säger jag det? Till vem säger jag det? I min D-uppsats intervjuade jag lärare som ansåg sig ge mycket respons och utifrån deras beprövade erfarenhet konstruerade jag ett antal tankemodeller som jag nu bygger vidare på i mitt avhandlingsarbete för att kunna titta på klassrummet som en muntlig arena. All muntlighet har sin teoretiska grund i retoriken och i denna finns tanke- och arbetsmodeller som kan användas både som pragmatiska handlingsteorier och som analysverktyg i interaktionen mellan lärare och student. I retoriken finns det metaspråk man ofta saknar när man skall kommunicera muntlighet i ett klassrum med studenter, unga som vuxna. I mitt föredrag kommer jag att ha fokus på de muntliga miljöer som erbjuds i utbildning idag och ställa mig frågan: Vilka muntliga miljöer talar vi om när vi säger oss skapa förståelse och mening i det som avhandlas i klassrumspraktiken