Elevperspektiv på språkinlärning, En studie av hur elever i språklig sårbarhet upplever språkinlärning inom ämnet moderna språk

Sammanfattning/abstrakt Unt Therese (2017). Elevperspektiv på språkinlärning – En studie av hur elever i språklig sårbarhet upplever språkinlärning inom ämnet moderna språk. Speciallärarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap. Lärande och samhälle. Malmö högskola. 90 hp. Syfte Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur elever i språklig sårbarhet upplever arbetet med att lära in ett nytt språk samt hur skolan kan stötta eleverna så att de stannar kvar i arbetet med det nya språket genom hela högstadiet. Preciserade frågeställningar Frågeställningarna i studien är följande: Hur upplever elever i språklig sårbarhet inlärningen av ett nytt språk? Vilka anpassningar ser eleverna som mest effektiva vid inlärningen av ett nytt språk? I vilken utsträckning får elever stöttning av speciallärare och/eller specialpedagog i arbetet med ämnet moderna språk? Teori Studiens teoretiska perspektiv är baserad på sociokognitiv teoribildning, där människan ses som aktiv och styrande i sitt liv, samt specialpedagogiska perspektiv där inkludering och förebyggande arbete poängteras. Metod Denna studie har genomförts med kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med fenomenologisk ansats. Resultat Eleverna i studien upplever ämnet moderna språk som roligare och de känner sig mer motiverade till arbete när undervisningen är varierad och innehåller praktiska och kreativa moment, t ex rollspel, teater och musik. Eleverna uttrycker också att de tappar motivationen när läraren håller för långa genomgångar samt när dessa ligger på en för hög svårighetsnivå. De upplever också att de tappar motivationen när undervisningen blir för enformig och saknar variation. De moment som eleverna i studien upplever som svårast med ämnet moderna språk är grammatik, hörförståelse, att producera text på målspråket samt att samtala på målspråket. De anpassningar som eleverna i studien beskriver innebär främst minskad läxmängd, en-till-en-genomgångar, stödstrukturer vid arbete med texter samt gruppindelning efter stödbehov. Ingen av eleverna i studien uppger att de har haft stöd av speciallärare och/eller specialpedagog i arbetet med moderna språk. Det framgår dock inte om lärarna i moderna språk har ett samarbete med speciallärare och/eller specialpedagog. Specialpedagogiska implikationer Speciallärarens roll på den aktuella skolan kan bli att i samtal med lärare i moderna språk utveckla och effektivisera anpassningar för elever i språklig sårbarhet. Speciallärarens uppgift kan även innebära handledande samtal med språklärarna kring didaktik för språkinlärning för att stötta dem i arbetet med att utveckla undervisningen i moderna språk. Speciallärarens uppdrag kan dessutom vara att föra samtal med ledningen angående mer långsiktiga planer för kompetensutveckling och fortbildning kring extra anpassningar och språkdidaktik. Nyckelord Anpassningar, Moderna språk, Motivation, Språklig sårbarhe