Muslimsk verklighet utanför läroboken

Utifrån rådande samhällsklimat vill den här studien ge ett bidrag till studiet av svensk islam och gymnasieskolans religionslärobok. Dessa två delar läggs sida vid sida för att fördjupa förståelsen om muslimer idag samt om lärobokens innehåll. De frågeställningar som ställs lyder: Hur beskrivs islam av shiarepresentanter jämfört med två religionsläroböcker? Vad skiljer, vad är gemensamt och vad ger det för konsekvenser? På vilket sätt presenterar religionsläroböckerna muslimer i allmänhet och representanter för shiaislam i synnerhet? I inledningskapitlet beskrivs skolans ämnesplan, läroplan samt läroboken. De olika teorier som förs fram är främst essentialistisk förståelsehorisont förklarad av Gilhus och Mikaelsson (2003) och emic och eticsbegreppet. Båda teorierna kan vara en hjälp till att förstå religion från ett religiöst inifrånperspektiv. Metoden i studien var en gruppintervju med fem yngre shiamuslimska kvinnor som läste religionskunskap på folkhögskola. De läroböcker som granskades var en Mosaik (Bonniers) och Relief Livsvägar (Gleerups). Resultatet mynnade ut i att en del av det som läroboksförfattarna skriver och som informanterna beskrev var gemensamt. Men att det fanns information som enbart boken tog upp och som för informanterna utelämnade av olika anledningar. Men framförallt visade det sig att informanterna förklarade de centrala muslimska innehållet på ett djupare och personliga sätt än böckerna. Informanterna ville nyansera bilden av islam och dela med sig av det positiva av sin tro och sitt liv. Deras information kompletterar skolans undervisning och fördjupar förståelsen av islam