Exploaterad surrogatmamma eller altruistisk värdmamma? En diskursanalys av den svenska debatten om surrogatmödraskap

Denna uppsats syftar till att undersöka den svenska debatten om surrogatmödraskap där metod och teori utgörs av diskursanalys. Det textmaterial jag valt att undersöka består av tre artiklar med medföljande kommentarer från de svenska tidsskrifterna Bang och Ottar. Debatten om surrogatmödraskap i Sverige är polariserad, antingen är man för eller så är man mot. Mitt syfte med denna uppsats är att redogöra för och analysera de argument och föreställningar som kommer till uttryck inom dessa två motsatta positioner. Min teoretiska utgångspunkt är Laclau & Mouffes diskursteori. Denna teori utgörs av begrepp såsom nodalpunkter och ekvivalenskedjor. I mitt material har jag kunnat urskilja tre centrala nodalpunkter. Dessa är kvinnans kropp, barn och mänsklig rättighet. Beroende på position har jag kunnat urskilja olika former av ekvivalenskedjor knutna till dessa tre nodalpunkter. I positionen mot surrogatmödraskap har jag kunnat urskilja ekvivalenskedjor vilka består av begrepp såsom exploaterande, biologism, handelsvara och moderskap. Medan jag i positionen som är för har kunnat urskilja begrepp såsom frivillighet, självbestämmande, efterlängtade och socialt föräldraskap. I mitt avslutande kapitel problematiserar jag dessa två positioners föreställningar av surrogatmödraskap utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Här menar jag på att motsidan i allt för hög grad ser människan som endast en biologisk varelse och bortser ifrån att människan även konstrueras i en kulturell kontext. Försidan kan i sin tur kritiseras för att utgå ifrån att alla människor oavsett kön och etnicitet har lika möjligheter. Avslutningsvis finner jag det intressant, utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv, att försidan vill använda ordet värdmamma istället för surrogatmamma.The present study is a discourse analysis of the surrogate motherhood debate in Sweden analyzing three articles with supplied comments from Internet of the Swedish magazines Bang and Ottar. The debate of surrogate motherhood in Sweden is characterized by polarization, with strong pro- and con-positions. The overall objective is to analyze the arguments and conceptions that are constructed in these two opposing positions. The combined theory and method applied is Ernesto Laclau & Chantal Mouffe's discourse theory. In this theory, concepts like nodal points and chains of equivalence are dominant. Three nodal points are identified in the analysis: women´s body, children's and human right. Depending on the position, I have found different kinds of chains of eqvivalence that are constructed in relation to these nodal points. In the position against surrogate motherhood I found chains of equivalence that was constructed in relation to concepts like exploitation, commodification, biologism and motherhood. In the other position I discerned chains of equivalence which consisted of concepts like voluntary, self-determination, longed-for and social parenting. The discourse analysis applied is in turn, based on a social constructionist view and in the final chapter I examine how these constructions, that I have discern in the empiricial material, can be problematized. I argue that the con-position can be critizised for describing women as biological beeings and disregard that humans also are cultural beeings. The pro-positions in turn can be critizised for assuming that all people regardless of gender and ethnicity, have equal opportunities. From a discourse analysis perspective, it is interesting to note that the pro-position for surrogate motherhood suggests the word “host motherhood” instead of surrogate motherhood