Pedagogers uppfattning om tvåspråkiga barns språkutveckling - miljöns betydelse för lärande

Sammanfattning Studiens syfte var att undersöka hur pedagoger resonerar kring sitt arbete med tvåspråkiga barns språkutveckling i svenska och i modersmålet samt hur de ser på miljöns betydelse för dessa barns språkutveckling. För att få en djupare förståelse för pedagogernas resonemang valde jag att använda mig av en kvalitativ metod. Tre intervjuer med förskollärare som arbetar i tre olika förskolor som ligger i olika geografiska områden i Malmö genomfördes. Jag har även genomfört observationer på samma förskolor vid tre olika tillfällen. Undersökningens frågeställningar var: Hur arbetar pedagogerna för att främja tvåspråkiga barns lärande? Går det att iaktta variation när det gäller antalet tvåspråkiga barn avseende förskolans arbetssätt? Hur resonerar pedagogerna kring miljöns betydelse för tvåspråkiga barns språkutveckling i svenska och modersmålet? Undersökningens utgångspunkten har varit sociokulturella teorier. Förskollärarna som intervjuades lyfte fram att språket är viktigt för lärandet. Förskollärarna påpekade att samspelet mellan barn och vuxna eller mellan barn och barn leder till språkutvecklingen. I olika teoribildningar behandlas ömsesidiga interaktioner (samspel) som centrala utgångspunkter för lärande och utveckling. Resultatet av undersökningen visar att förskollärarna har olika sätt att arbeta för att stimulera de tvåspråkiga barnens språkutveckling