Skolans demokratiuppdrag- får elever tycka vad de vill?

Syftet med denna uppsats är att undersöka i vilken grad samhällskunskapslärare i Skåne anser att elever med odemokratiska åsikter och/eller ett odemokratiskt arbetssätt ska kunna få ett betyg i ämnet samhällskunskap samt hur Skolverket menar att Lgr 11 ska tolkas och tillämpas när det kommer till odemokratiska elever. Jag undersökte hur skolan ser på elever inom extremvänstern och extremhögern och deras möjlighet att få ett betyg i samhällskunskap. För att uppnå mitt syfte har jag genomfört en enkätundersökning med samhällslärare på högstadiet i Skåne samt en intervju med en representant för Skolverket. Analysen av enkätundersökningen utgick från teorier om skolans demokratiuppdrag samt styrdokumenten i Lpo 94. Intervjun jämfördes sedan med resultaten av enkätundersökningen. Resultatet av min undersökning visar att majoriteten av de tillfrågade skånska samhällskunskapslärarna på grundskolan menar att elever med odemokratiska åsikter och/eller ett odemokratiskt arbetssätt ska kunna få betyg i samhällskunskap. Skolverket menar att det är kunskaper och inte åsikter som ska betygsättas i samhällskunskapsämnet enligt kursplanen för Lgr 11 och åtskillnaden mellan kunskapsmålen och skolans övergripande demokratiuppdrag är ännu tydligare i Lgr 11 än i Lpo 94. Slutsatsen av detta är att lärarna såväl som Lgr 11 menar att det räcker för eleverna att ha kunskap om demokratin, de behöver inte omfamna eller hålla med om den. Det finns alltså en samstämmighet i resultatet av undersökningens båda delar då lärarna följer de intentioner som Skolverket har när de betygsätter i samhällskunskap. Jag menar att skolan ska spegla demokratins alla aspekter och i demokratins namn framkommer ibland åsikter som inte följer samhällets norm. Dessa åsikter bör kunna yttras i samhället och detsamma gäller för skolan. När eleverna vågar uttrycka sina åsikter kan de också bemötas av läraren. Skolan ska vara en plats för dialog. Där det finns dialog finns demokrati