Instagram som mediekanal för varumärkesspridning - en fallstudie av Stadiums selfiekampanj #whatsyourdistance

Idag publiceras stora mängder bilder, och framförallt selfies, i olika sociala nätverk. Uppsatsen syftar till förstå företags användande av fenomenet selfiekampanjer på sociala medier. Varumärkesspridningen och marknadsföringsstrategin undersöks, dessutom studeras deltagarnas beteendemönster vid publiceringen av bilder. En fallstudie koncentrerad till en av Stadiums selfiekampanjer, kampanjen #whatsyourdistance på Instagram, har genomförts. Undersökningen innefattade en kortare telefonintervju med en av nyckelpersonerna bakom kampanjen samt en kvalitativ innehållsanalys av de bilder som fungerat som tävlingsbidrag. Arbetet visar bland annat att Stadium använt ett aktuellt fenomen för att få människor att publicera bilder och därigenom sprida Stadiums varumärke. Stadium har också anpassat selfiekampanjen så att den genomförs i enlighet med deltagarnas aktiviteter i det vardagliga livet. Dessutom påvisas att deltagarna huvudsakligen har följt anvisningarna för kampanjen, men har en tendens till antingen bristande kunskaper i plattformens teknik eller problem med tolkandet av instruktionerna för tävlingsmedverkan.Today a large amount of images, and especially selfies, are published in different social network. The essay aims to understand companies use of the phenomenon selfie campaigns on social media. The brand proliferation and marketing strategy are studied, furthermore the participants’ behavior patterns when uploading images are examined. A case study concentrated on one of Stadium’s selfie campaigns, the campaign #whatsyourdistance, have been implemented. The study included a short telephone interview with one of the key persons behind the campaign, as well as a qualitative content analysis of the images that served as entries. The work shows, among other things, that Stadium used a current phenomenon in order to get people to post pictures, and thereby disseminate Stadium’s brand. Stadium has also adapted the selfie campaign so that it is carried out in accordance to the participants’ activities in their everyday life. In addition, it is shown that the participants mainly followed the instructions for the campaign, but has a tendency to have a deficient knowledge of the platform’s technology or problems with the interpretation of instructions for participation