Att mötas i ett utvecklingsarbete

Undersökningen är fokuserad på en skolutvecklingsprocess benämnd Kunskapsstaden i en mellanstor kommun. Konceptets Kunskapsstaden politiska visioner och målsättningar antogs för familjeförvaltningen år 2003. Inriktningen på konceptet är strävan att skapa en ny samverkande utbildningsorganisation för att främja individorienterad mentorsledd undervisning och samverkan. Målsättningen är att ge elever och studerande en möjlighet till studier i en flexibel lärmiljö. I min undersökning beskrivs utvecklingsprocessen och vad och hur skolledare och pedagoger har uppfattat och förstått konceptets intentioner och målsättningar. En indikation på förståelsegraden hos ledarna och personalen avgörs av de kartlagda påbörjade handlingarna i utvecklingsprocessen. Dessutom undersöks hur nämndordförande inom denna undersökande kommun och förvaltningschefen själva beskrev och kommunicerade konceptets innehåll och målsättningar med tanke på deras påverkan på skolverksamheterna och dess personal. Inom undersökningen genomfördes också en dokumentanalys för att kunna identifiera huvudbegreppen och dess definitioner i konceptets målsättningar och ambitioner. Avsikten var att få en tydligare och djupare uppfattning om ledarnas och pedagogernas förståelse. Intervjustudiens resultat uppvisade stora variationer hos ledarna och pedagogerna avseende deras förståelse av målsättningen med Kunskapsstaden. Förståelsen tycks hänga samman med personernas egna erfarenheter, kunskaper och värderingar samt den situation som respektive skolverksamhet befann sig i. Det kan dock konstateras att de flesta är positiva till Kunskapsstadens grundläggande idéer. Det framgår att själva introduktionen av Kunskapsstaden fungerade mindre bra. Förklaringsfaktorerna hängde samman med brister i kommunikationen mellan förvaltningen och skolorna och ledarnas och pedagogernas upplevelse av "top down"-beteenden. Dessutom vidgades kraven på skolutveckling från ett rektorsområde till att omfatta samtliga rektorsområden inom kommunen. Ledarna och pedagogerna hade uppenbart önskat mer delaktighet i själva utformningen av konceptet Kunskapsstaden. Resultaten understryker att själva konceptet var komplicerat och att drivkrafterna bakom konceptet borde ha tydliggjorts mer. Behovet av en dynamisk dialog är uppenbart hos ledarna och personalen. Tolkningen av trögheten och svårigheterna i början av utvecklingsprocessen tolkades däremot av förvaltningen som svalt intresse hos ledare och pedagoger för skolutveckling. Undersökningen betonar vikten av ledarnas och personalens delaktighet från början avseende större skolutvecklingsprojekt. Det handlar inte bara om intellektuell förståelse av ett utvecklingsprojekts mål och ambitioner utan också om en emotionell mottaglighet. Människorna i en utbildningsorganisation har ett behov av att nyttiggöra de egna kunskaperna och erfarenheterna redan i planeringsfasen