Gynnas framtidens skola bäst av fler specialpedagoger eller förstelärare, eller kommer båda att behövas?

Förväntat kunskapsbidrag Jag vill utreda den nya titeln och yrkesroll som förstelärare och framhäva specialpedagogens konkreta yrkesroll. Vissa arbetsuppgifter får förstelärarna av skolledningen men dessa bör enligt specialpedagogerna åligga specialpedagogens arbetsuppgifter eftersom de har denna kompetens genom sin vidareutbildning inom yrkesutövningen. Syfte Syftet med studien är att undersöka vilka uppfattningar och attityder som finns gällande, hur införandet av förstelärare påverkat det kollegiala samarbetet på skolorna, för att därigenom skapa en diskussion för att tillytan få upp vikten av ett kollegialt samarbete för elevernas bästa. Frågeställningar • Vilka uppfattningar uttrycker skolledare och specialpedagoger kring införandet av förstelärare? • På vilket sätt uppfattar specialpedagoger och skolledare att systemet med förstelärare påverkar skolornas kvalitetsuppfyllelse? Teori Detta examensarbete tar sin utgångspunkt i systemteori och ett sociokulturellt perspektiv på lärande som beskriver vikten av att människor lär sig något nytt hela tiden i alla sociala sammanhang. Tidigare forskning Min utgångspunkt gällande forskning har varit KASAM, kollegialt lärande samt förstelärarens roll kontra specialpedagogens och hur dessa påverkat det kollegiala lärandet inom lärarkåren. Metod Jag använde mig av en kvalitativ ansats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Informanterna var fyra specialpedagoger och fyra rektorer från södra Sverige. Resultat I enlighet med rektorerna som intervjuades, har införandet av förstelärare blivit över allas förväntningar. I analysen av specialpedagogernas syn kring införandet av förstelärare framgår den en helt annan bild. Specialpedagogerna är mycket mer tveksamma på förfaringssättet vid uttagandet. De kan dessutom inte se några större förändringar på skolan, sedan införandet av förstelärare. Specialpedagogerna anser av att det är otydligt med vad förstelärarens uppdrag är. Specialpedagogerna var mer tveksamma till tillvägagångssättet och tydligheten vid uttagningarna av förstelärare. Rektorerna tyckte sig se stora förändringar till det positiva, medan specialpedagogerna i stort sätt inte märkte några förändringar överhuvudtaget kring införandet av förstelärare. Några specialpedagoger kunde se små positiva förändringar, men inga som hade påverkat eleverna, som de menade var huvudanledningen av införandet av förstelärare. Implikationer Skolan behöver tydliggöra rollerna och arbetsuppgifterna för att kunna vinna förståelse för elevernas bästa. Bristen ligger i stor utsträckning hos ledningen som inte klargör för övriga kollegiet vad specialpedagogens arbetsuppgift och ansvar går ut på. Eftersom specialpedagogen anser att det inte finns en tydlig rollfördelning, finns det en risk att vissa arbetsuppgifter inte blir till elevernas bästa. I enlighet med von Ahlfeld Nissers avhandling är risken stor att specialpedagogens roll negligeras om vi inte blir bättre på att argumentera om vår yrkesskicklighet och då finns det en stor risk att skolan återfaller till det som en gång inträffade att speciallärarna exkluderar elever. KASAM på skolan skulle hur jag tolkar Antonovsky kunna vara, att ge elever social trygghet och gemensamma normer, att ge medinflytande och budskapet att ”du behövs och du är viktig.” Slutsats Införandet av karriärsmöjligheten för lärare det vill säga förstelärartjänsten kunde ha blivit bra om det funnits klara direktiv på förväntningarna av denna yrkesroll, enligt specialpedagogerna i undersökningen. Skolan bör ta fram en tydlig arbetsbeskrivning för förstelärarna som även övriga kollegor och specialpedagoger kan ta del av för att förtydliga den nya yrkesrollen