Medborgardeltagande och kommunal planering ur ett socioekonomiskt perspektiv

Medborgarinflytande i kommunala planeringsprocesser har aktualiserats bland annat på grund av att det finns en önskan att göra dessa processer mer effektiva och demokratiska. Vi undersöker hur socioekonomiska skillnader bland medborgare påverkar deras möjligheter till inflytande i dessa planeringsprocesser. I en fördjupad studie vill vi se hur en kommun, där dessa skillnader finns, skulle kunna hantera kommunikation och medborgarinflytande utifrån denna aspekt. En enkätundersökning har gjorts i Kristianstad stad med avsikten att undersöka personers socioekonomiska status kontra medborgarinflytande. Vi har också använt resultaten för att kunna föra en diskussion kring medborgarinflytande på orterna Åhus och Tollarp i Kristianstad kommun. Vi valde dessa två orter till studien då vi ser att det finns en skillnad melllan dem vad gäller inkomst- och utbildningsnivåer. I vår analys sammanfattar vi slutsatserna som vi fått från den presenterade teorin, statistiken och enkätundersökningen. Från svaren på undersökningen kan vi till exempel se att majoriteten av de tillfrågade tror att socioekonomisk status är viktig i kommunikationen med kommunledningen. Från dessa slutsatser diskuterar vi sedan hur en kommun som Kristianstad, bestående av orter med skillnader i socioekonomisk status som Åhus och Tollarp, skulle kunna arbeta med kommunikation och medborgarinflytande utifrån dessa socioekonomiska skillnader.Citizen influence in the municipal planning processes has become more important because of the aim to make these processes more effective and democratic. We wanted to study how socioeconomic differences among citizens affect their possibilities to influence these planning processes. In a wider study we wanted to see how a municipality, where these differences are seen, could work with questions about communication and citizen influence. A questionnaire survey took place in Kristianstad city with the intention to use the results of the investigation in a study of the neighborhoods Åhus and Tollarp in Kristianstad municipality. We could see from the statistic that there was a difference in socioeconomic status, due to for example income and education level, in the two neighborhoods. In our analysis we summarized the conclusions drawn from the presented theory, statistics and questionnaire. We could for example also see from the answers to our questionnaire that citizens believe socioeconomic status to be important in the communication with the head of the municipality. From these conclusions we then discussed how a municipality, with neighborhoods with different socioeconomic status like Kristianstad, could handle matters about communication and citizen’s influence on the basis of these socioeconomic differences