Att konstruera ett historiskt tänkande

Skolverket för i en artikel fram hur film har blivit ett alltmer vanligt inslag i historieundervisningen. På grund av detta har även den historiedidaktiska forskningen intresserat sig för de problem och möjligheter detta ger i klassrummet. Flera undersökningar har gjorts inom området för att ta reda på användbara metoder samt filmens inverkan på eleverna.1 Dock har dessa i stor utsträckning fokuserat på historisk empati medan andra områden lämnats outforskade. På så sätt valde vi att undersöka vilken inverkan läromedelstexter och spelfilmer har när elever tolkar det förflutna. Med detta vill vi komparativt undersöka hur elevernas uppfattning av historia påverkas av dessa två medier. Därför genomfördes studien i en klass som delades in i två grupper, en som såg film och en som läste text. För att mäta elevernas kunskapsutveckling användes ett förtest och ett eftertest. Dessa analyserades med teoretiska verktyg som var konstruerade utifrån historiedidaktiska teorier och förklaringsmodeller. Resultaten behandlas kvalitativt och analyseras genom att använda kodning. Detta genom att göra om våra teoretiska perspektiv till analysverktyg bland annat i en kunskapsmatris. De resultat studien får fram visar att eleverna som läste text kunde föra mer komplexa resonemang än de som såg filmklipp