Varför välja att studera naturvetenskap och teknik i gymnasiet?

Syftet med min undersökning är att belysa varför så få ungdomar väljer de naturvetenskapliga eller tekniska programmen. Mitt syfte kan åskådliggöras i två konkreta frågeställningar: 1. Varför vill så få elever studera naturvetenskap och teknik på gymnasiet? 2. Är det någon skillnad på pojkar och flickor i det här avseendet? För att belysa mina frågeställningar utarbetade jag en enkät som besvarades av 74 elever i år nio i en skola i Skåne. Dessutom intervjuade jag tre elever i samma skola och samma skolår. Mina resultat kan sammanfattas enligt följande: • De flesta elever som väljer naturvetenskapsprogrammet eller teknikprogrammet gör det för att deras framtida studie- eller yrkesplaner kräver dessa program. • De naturvetenskapliga skolämnena upplevs inte som särskilt intressanta. • Vissa ämnesområden inom naturvetenskapen kan dock upplevas som intressanta. • Både pojkar och flickor uppvisar negativa attityder till naturvetenskap i sig. • Varken pojkar eller flickor uppvisar negativa attityder till personer som sysslar med naturvetenskap. • Resultatet indikerar att arbetssättet i de naturvetenskapliga ämnena borde förändras. • Frågeställningen har ett klart genusperspektiv – det är färre flickor som väljer NV/TE än pojkar. Flickorna är främst intresserade av sådan naturvetenskap som har anknytning till det verkliga livet, medan pojkarna är mer intresserade av tekniken som sådan. Resultatet är signifikant för min population. Om det går att generalisera till att även gälla andra populationer går inte att avgöra. Studien ger upphov till nya tankar: • Vad är naturvetenskapens roll i skolan? • Hur kan vi förankra naturvetenskapen i elevernas värld? • Hur kan vi förändra ämnesinnehållet i de naturvetenskapliga ämnena? • Hur kan vi förändra arbetssättet till att bli mer konstruktivistiskt, varierat och ämnesövergripande? • Hur kan vi förändra de negativa attityder som dagens elever har till naturvetenskap? • Är det möjligt att genom samarbete med världen utanför skolan ge eleverna verkliga förebilder att identifiera sig med? I min analys har jag använt mig av de fyra didaktikaspekterna: VARFÖR, VAD, VEM och HUR. Jag har med hjälp av dem försökt belysa mina frågeställningar. En del svårigheter har uppstått – vissa delproblem har låtit sig beskrivas av mer än en didaktikfråga och andra delproblem har halkat mellan. Trots detta tycker jag att didaktikfrågorna har fungerat som ett tillfredsställande analysverktyg.The objective of the investigation is to cast light upon why so few students choose natural science and technology programs in high school. The concrete question addressed were why so few pupils study natural science and technology at high school and is there any difference between boys and girls in this connection? The investigation was based on a questionnaire answered by 74 pupils in a school in Scania, Sweden. Supplementary interviews were also carried out. The results were: • Most pupils choosing science do so because their future careers require it. • The science subjects in school are not considered interesting by the pupils. • Certain topics in natural science can however be interesting to some pupils. • Both boys and girls have negative attitudes towards science. • Neither boys nor girls show negative attitudes towards scientists. The results indicate that the methods for teaching science and technology should be changed. The results have a clear gender perspective – in that fewer girls choose science than boys. Girls are mainly interested in science and technology that has a clear coupling to daily life. Boys on the other hand are more interested in science and technology as such