Pedagogers arbete med hörselskadade och CI-barn i specialförskolan - En fallstudie

Mitt syfte är att utveckla en förståelse för hur pedagoger i en specialförskola arbetar samt tänker kring hörselskadade och döva barns språkutveckling. Min huvudfrågeställning är: Hur arbetar pedagogerna i en specialförskola för att utveckla hörselskadade barns och CI-barns språk, nämligen teckenspråket och det talade respektive skrivna svenska språket? De metoder som jag använt mig av är kvalitativa intervjuer med fem pedagoger samt observation av dessa pedagogers arbete före och efter intervjuerna. Slutsatsen av mina frågeställningar är att pedagogerna mest använder sig av det talade svenska språket i verksamheten med barnen. Teckenspråket använder man vid specifika tillfällen då barnen tillbringar tid med döv personal. Vid tillfällen där pedagogerna samtidigt måste kommunicera med hörande och döva barn använder de sig av tecken som stöd (TSS). Pedagogerna har olika tankar om hur mycket man ska använda sig av TSS i verksamheten. Skriftspråket anser pedagogerna de arbeta minst med i verksamheten och det används endast i för barnen meningsfulla sammanhang