Språket, genus och den orena skulden. En feministisk och stämplingsteoretisk textanalys av Nordisk Kriminalkrönika 2000 - 2014

Kvinnan som studieobjekt har frekvent kommit i skymundan i vetenskapen generellt och i kriminologin specifikt. Det feministiska perspektivet framhåller vikten av att inkludera ett kvinnligt studieobjekt i den kriminologiska empirin, men även behovet av att vidga och förändra själva grundsynen på vetenskap och kunskap som uteslutande objektiv, kvantitativ och mätbar. Den stämplingsteoretiska ansatsen har traditionellt använts för att förklara och undersöka manlig (ungdoms)brottslighet och kan anses vara en av de teorier som blundar för den kvinnliga förövarens förekomst. Genom textanalys, där språket anses producera och reproducera synen på sanning och verklighet, analyseras här nio artiklar från Nordisk Kriminalkrönika 2000 – 2014, vilka beskriver utredningsarbetet av brott begångna av en ensam, kvinnlig förövare. Dessa nio artiklar matchas och jämförs sedan med nio artiklar vilka beskriver utredningsarbetet av brott begångna av en ensam, manlig förövare. Analysverktyg utgörs av Beckers fyrfältsmodell över avvikande beteende. Resultatet visar att analysverktyget stämmer mer överens med det manliga underlaget än det kvinnliga men att båda de empiriska underlagen påvisar ett behov av ytterligare kategorier än de som presenteras av Becker. Analysen påvisar att det främst i det kvinnliga underlaget återfinns uttryck för genustvivel och en vilja att kategorisera den kvinnliga förövaren som psykiskt defekt. Textförfattarna tycks vara styrda av en stereotypisk bild av kvinnor som icke-kriminellt benägna och känslostyrda, och män som kriminellt benägna och rationella, vilket även visar på att stämplingsteorins utgångspunkter om makt och stämpling kan vara ifrågasättbar.Women as object of research have frequently been overlooked in research generally and specifically in criminology. The feminist perspective emphasizes the importance of including females as units of the empirical data of criminology, but also the need to broaden and alter the very ethos of science and knowledge as being exclusively objective, quantitative and measurable. The labelling theoretical approach has traditionally been used to explain and examine male (youth)crime and can be considered one of the theories that turn a blind eye for the female offender’s presence. By using text analysis, where the language is considered to produce and reproduce the perception of truth and reality, nine articles from Nordic Crime Chronicle 2000 – 2014, describing investigations of crimes committed by a lone female perpetrators, gets analyzed. These nine cases are matched and compared with nine articles describing investigations of crimes committed by a lone male offender. Framework for the analysis consists of Becker's four-field model of deviant behaviour. The results indicate that the analysis tool is more coherent with the male data than the female, but both the empirical evidence show the need for additional categories than those presented by Becker. The analysis indicate that it is primarily in the female data one finds expressions of gender bias and a desire to categorize the female offender as mentally defective. The text authors appear to be controlled by a stereotypical image of women as non-criminally inclined and emotionally driven, and men as criminally inclined and rational, which also shows that the labelling theory objectives of power and labelling can be questionable