Att leva med afasi efter stroke

Bakgrund: Nästan hälften av alla människor som drabbats av stroke får någon form av talhandikapp till följd som har stor påverkan på deras fortsatta livskvalitet. Varje år får ca 12 000 personer i Sverige afasi, vilket innebär avsaknad av en språklig funktion på grund av skador i hjärnan. Det är ovanligt med en total avsaknad av språk istället brukar det variera mellan att glömma bort ord, upprepningar, ha ett oförståeligt tal och felaktig grammatisk ordföljd. Sjuksköterskan har en stor roll i patientens rehabiliteringsprocess efter en stroke och kunskaper kring afasi och hur det påverkar individen och dess närstående är betydande för att kunna ge adekvat omvårdnad och ett bra bemötande. Syfte: Syftet med studien var att utifrån tidigare forskning beskriva hur afasi efter stroke påverkar vuxna personers sociala liv. Metod: En litteraturstudie som inkluderade tio artiklar varav åtta var kvalitativa och två var kvantitativa. Resultat: Resultatet visade att många afasipatienter upplevde svårigheter i kommunikationen med sina närstående och kände att både de och deras anhöriga behövde mer kunskap kring kommunikationsstrategier. Anhöriga spelade en viktig roll i rehabiliteringsprocessen och behövde göras delaktiga i ett tidigt skede för ett bättre resultat av rehabiliteringen. Graden av belastning hos närstående påverkades av hur den anhörige upplevde den afatiskes begränsningar och det var störst påfrestning för de som bodde ihop med den som drabbats av afasi. Vårdpersonal har möjligheten göra anhöriga delaktiga och och ge både den afatiske och dess närstående de instrument som krävs för att de ska kunna utveckla nya kommunikationsstrategier. Slutsatser: En bibehållen god relation med familj och vänner var en mycket viktig faktor för de afatiska personernas välbefinnande och dessa relationer bör stärkas bland annat genom större kunskaper om afasi med hjälp av vårdpersonal.Background: Almost 50 percent of all people affected by stroke get some form of speech and language disability that will have a major impact on their continued quality of life. Every year about 12 000 people in Sweden are diagnosed with aphasia, which means the lack of a linguistic function due to damage of the brain. Total absence of language is rare, usually the severity varies between forgetting and repeating words, incomprehensible speech and incorrect grammar. The nurse has a major role in the patient's rehabilitation process after a stroke. Knowledge of aphasia and how it affects the individual and their relatives are important to provide adequate care and good treatment. Aim: The purpose of the study was to based on previous research describe how aphasia after stroke affects social life of adults persons. Method: Literature study that included ten articles, of which eight were qualitative and two was quantitative. Results: The results showed that many patients with aphasia experienced difficulties in communicating with their family and felt that both they and their families needed more knowledge about communication strategies. Family members played an important role in the rehabilitation process and needed to be involved at an early stage for better rehabilitation results. The degree of strain on the relative was influenced by how they experienced the new limitations of the person suffering from aphasia and it was hardest on those living with the relative suffering from aphasia. Nurses should make families involved and give both the person with aphasia and their relatives instruments required to enable them to develop new communication strategies. Conclusion: Maintaining a good relationship with family and friends was a very important factor for the aphasic person’s well-being and these relations should be strengthened through greater knowledge of aphasia with the help of medical professionals