Life Stories of Swedish Third Culture Kids- Belonging and Identity

Svenska Third Culture Kid (Tredje Kultur Barn) påverkas vardagligen utav deras erfarenheter av att leva i olika världar. När TCKs återvänder till Sverige söker de efter svar på vem de är och var de tillhör. Denna uppsats undersöker effekterna av att växa upp i olika kulturer i relation till identitet och tillhörighet. Syftet är att förstå hur TCKs uppfattar sig själva och deras identitet och hur detta påverkar deras känsla av tillhörighet. Den här uppsatsen är baserad på multipla fallstudier som undersöker livshistorier från elva TCKs som alla levt utomlands och nu har återvänt till Sverige. Studien är baserad på befintlig litteratur om TCKs och Vuxna Tredje Kultur Barn (ATCKs), där vi sedan behandlar problem som känsla av tillhörighet och identitet, där vi diskuterar nationalism, hemmet, traditioner och språket. Första-hands information samlades ihop dels genom ett frågeformulär och dels genom att semi-strukturerade djupintervjuer utfördes. Sedan länkades tillgänglig litteratur och TCKs’ personliga erfarenheter ihop och utvecklades. Resultatet av vår undersökning är att tillhörighet för en TCK är att veta vem de är som en unik person och de finner en känsla av hem i deras relation med familj och vänner snarare än en plats.Everyday lives of Swedish Third Culture Kids (TCK) are characterized by their experiences of living among worlds. As the Swedish TCKs return to Sweden they try to find a sense of who they are and where they belong. This thesis examines the effects of growing up among cultures in connection to identity and belonging. The purpose is to understand how TCKs perceive themselves and their identity and how this affects their sense of belonging. The thesis is based on a multiple case study, which examines the life stories of eleven TCKs who all have lived abroad and now returned to Sweden. The research design was based on a review of the literature on TCKs and Adult Third Culture Kids (ATCKs), covering issues such as sense of belonging and identity. Within this context we discuss; nationalism, home, traditions and language. First hand data were gathered through a questionnaire and in-depth semi-structured interviews were conducted. Later links between the available literature and the personal experiences of the TCKs’ were developed. The result of our research is that belonging for a TCK is to know who they are as a unique person and they find a sense of home in their relationships with family and friends rather than a place