Hur ska vi göra det här?

För att kunna etablera sig på arbetsmarknaden har en gymnasieexamen blivit nästintill ett måste. Av de nyanlända elever som kommer till Sverige efter sju års ålder är endast 44 procent behöriga att komma in på ett nationellt gymnasieprogram. Varje elev i gymnasie-skolan ska ges möjlighet till studie- och yrkesvägledning för att utveckla förmågan till individuell studieplanering och medvetet kunna ta ställning till fortsatt studie- och yrkes-inriktning. Det råder en stor variation kring när och i vilken omfattning nyanlända elever får studie- och yrkesvägledning. Denna studie syftar till att undersöka hur studie- och yrkesvägledare verksamma inom språkintroduktionen på gymnasiet arbetar med nyanlända elever. Frågeställningarna behandlar hur vägledarna strukturerar arbetet, anpassar arbetet efter elevers språkkunskaper och hur de förhåller sig till elevernas karriärmål. Studiens resultat grundar sig i sex kvalitativa intervjuer som visar att studie- och yrkes-vägledarna har olika syn på när det är lämpligast att påbörja vägledningsarbetet. Elevernas språkkunskaper ses som ett hinder för att tidigt kunna påbörja vägledningssamtal och andra vägledande insatser. Elevernas olika bakgrund påverkar hur de upplever sin skolgång och sina karriärmöjligheter. Resultaten har analyserats utifrån Bourdieus begrepp Fält, Socialt och Kulturellt kapital, Hodkinson och Sparkes begrepp Handlingshorisont samt de tre huvudbegreppen i Antonovskys teori KASAM, Begriplighet, Hanterbarhet och Menings-fullhet