Hur arbetar svensklärare i grundskolans senare år för att få alla elever att nå målen?

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur några svensklärare i grundskolans senare år arbetar för att få alla elever att nå de mål styrdokumenten föreskriver. Detta görs genom kvalitativa intervjuer med och observationer hos fyra svensklärare på två olika grundskolor i en medelstor kommun i östra Sverige. Undersökningen görs efter frågeställningar om hur dessa svensklärare använder styrdokumenten när de utformar sin undervisning samt hur de försöker att utforma sin undervisning så att den gör det möjligt för alla elever att nå målen. Resultaten visar att lärarna tolkar sitt uppdrag efter läroplanen på liknande sätt. De försöker alla att arbeta för att utforma undervisningen efter elevernas förutsättningar och behov med hänsyn till deras bakgrund, erfarenheter, kunskaper och språk. De tolkar dock kursplanens innehåll något olika och utformar sin undervisning efter hur deras respektive uppfattningar om ämnet ser ut. Studien visar också att det inte alltid går att få alla elever att nå målen i svenska. Det finns olika hinder som gör att måluppfyllelse inte alltid är möjlig. Slutsatserna är att lärarna i undersökningen uppfattar anvisningarna i styrdokumenten något olika och att de använder sig av dem i olika hög grad när de utformar sin undervisning. Studien visar att det kan vara avgörande för måluppfyllelsen vilken typ av upptagningsområden en skola har, men samtidigt finns en tendens hos lärarna att snarare peka på yttre faktorer än på sin egen utformning av undervisningen som hinder för måluppfyllelse. Slutligen antyder studien att ett funktionaliserat sätt att arbeta med svenskämnet bättre möjliggör för eleverna att nå målen än om undervisningen är formaliserad