Vad kan vi lära av forskning om förskola?

Tidiga insatser i och genom förskola är av största vikt för barns utveckling, lärande och välbefinnande. Ett flertal internationella studier med longitudinell design har påvisat att förskolan har långsiktiga positiva effekter på barns lärande och utveckling och att dessa effekter tenderar att vara stabila under lång tid. Detta projekt innefattar en inledande del som presenterar forskning om den svenska förskolan så som den kan avläsas avhandlingar mellan åren 2000-2014 samt tre delprojekt som kartlägger nationell och internationell forskning som behandlar ”bedömning och dokumentation, ”specialpedagogik”, samt ”pedagogiska relationer”. Studiens design/metod bygger på inventering, kartläggning och analys av avhandlingar och artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter i skandinaviska/internationella databaser på förskoleområdet mellan åren 2006- 2014. Projektet utvecklas i dialog mellan högskola, kommun och professionsföreträdare i avsikt att utforma ett exempel på plattform/modell för att utveckla, stärka, sprida och etablera praktiknära forskning. En enkätstudie där förskolepersonal redovisar förskolans forskningsbehov kompletterar kartläggningarna, liksom en analys av Skolportens intervjuer med avhandlingsförfattare inom förskoleområdet. Avhandlingarna om den svenska förskolan är i hög grad såväl professions- som praxisnära och tar sin utgångspunkt i de professionellas egna frågor. Forskningen visar bl a ett stort engagemang för värdefrågor, och kritisk granskning av förskolan som en del i en socialpedagogisk tradition. Barnets perspektiv uppmärksammas i hög grad och en återkommande förvåning över barnens kreativa förmåga och kompetens återkommer hos forskarna. Centrala dilemma mellan frihet och styrning, individ-kollektiv; inkludering-exkludering belyses. Behovet av reflektion och kommunikation utifrån den egna verksamheten framhålles som fungerande strategi för förändring. Från de fördjupande delprojekten framkommer att: Studier om dokumentation i förskola har blivit mer omfattande under senare år. Bedömningsformer karakteriseras av att vara mer inriktade mot verksamhet i nordiska studier, medan de kan vara mer inriktade mot bedömning av läranderesultat (learning outcomes) på individnivå i utomnordisk och internationell forskning. Samtidigt kan en tendens till samexistens av dessa inriktningar spåras i senare nordiska förskolestudier. Studier om specialpedagogiska frågor i nordiska förskolor fokuserar i flera fall barns rätt till en inkluderande förskolemiljö och dilemman som hänger samman med detta. Kartläggningen visar att innehållsmässigt är ”inkludering och delaktighet” samt ”relationer, samspel och interaktion” de mest framträdande temana. Studier om pedagogiska relationer visar att interaktionen mellan förskolebarn och personal har visat sig vara en av de enskilt mest betydelsefulla faktorerna för barns lärande i förskolan, och därmed för kvaliteten i förskolan. Kvaliteten i de pedagogiska relationerna har i forskningslitteraturen kopplats samman med strukturella faktorer som personalens utbildning och möjligheter till professionell utveckling genom riktad fortbildning, men också till förskolepersonalens engagemang och förståelse av läroplan, förmåga att föra dialog med barnet, deras emotionella stöd till barnet och didaktiska kompetens