To engage in public dialogue about the city’s future development : a study of Färgfabriken’s project Stockholm on the Move

Stift elsen Färgfabriken har under de senaste åren arbetet med ett projekt kallat Stockholm on the Move. De har samlat stadsbyggnadsaktörer och Stockholms invånare för att diskutera de kommande utmaningarna som stadens infrastrukturutveckling står inför. Ambitionen har varit att informera och väcka debatt för några av de frågeställningar som regionen möter. Projektets fysiska form representeras av den utställning som under fyra månader fanns på plats i Färgfabrikens lokaler. Detta arbete syftar främst till att undersöka på vilket/vilka sätt utställningen engagerat deltagarna i projektet, och vilka förutsättningar för dialog, debatt, medborgardeltagande och medborgarinflytande som skapats. Studien består av tre delar, där den första består av intervjuer med initiativtagarna till projektet; Färgfabriken och KTH. Den andra delstudien innehåller intervjuer med två av de stadsbyggnadsaktörer som deltagit i projektet, Sweco och Trafikverket. Den sista delstudien är baserad på en enkätundersökning som riktat sig mot de besökare ur allmänheten som tog del av den fysiska utställningen. Tillsammans med teoretiska perspektiv kring medborgardialoger, kommunikation och kommunikativ planering strävar arbetet mot att undersöka vilka kvaliteter, vilka utmaningar och vilken potential som projektet och utställningen skapar. Resultatet från varje enskild delstudie presenteras var för sig, men kombineras och vävs samman under diskussionsavsnittet. I arbetet diskuteras bland annat vilka förutsättningar som råder för projektet som en mötesplats mellan statliga och privata aktörer, och vilken roll allmänheten haft i projektet. Jag argumenterar för att den informella arenan skapar goda förutsättningar för stadsbyggnadsaktörer att delta i projektet, då den anses neutral, det vill säga utan politiska förbehåll eller uppdrag, samtidigt är den kreativ och skapar en god atmosfär. I arbetet diskuteras också varför inget konkret resultat kunnat nås inom projektet, och jag argumenterar att anledning kan vara att det i den informella arenan saknas formellt erkända beslutsvägar. Diskussionen inkluderar även paralleller till kommunala arbetsmetoder för översiktsplanering, detaljplanering och medborgardialog. Vidare diskuteras också de utmaningar som kunnat identifieras, framförallt de som berör villkoren för allmänhetens medverkan, och i synnerhet den låga grad av inflytande allmänheten fått i processen. Arbetet vänder sig främst till samhällsplanerare, men även beslutsfattare kan finna inspiration till nya metoder för kunskapsbyggande och medborgardialoger i arbetet