Utvärdering av Ectopar som bekämningsmedel mot det röda hönskvalstret Dermanyssus gallinae

The poultry red mite, Dermanyssus gallinae, is a common problem in poultry facilities, causing great discomfort for the hens and effecting the production economically. Few efficient acaricides are available and there is a need for new control methods since resistance has become a problem in some cases. The aim of this study was to evaluate the efficiency of the new liquid silica control agent Ectopar, on the poultry red mite. An initial in vitro test of Ectopar and its two components individually was performed, where live mites were sealed in together with filter paper impregnated with one of the three solutions prepared. The survival of the mites was thereafter recorded repeatedly during a period of 120 hours and compared to a control. For the field study, two poultry farms with different housing systems were used, one with furnished cages (farm 1) and one with a single tier floor system (farm 2). Plastic cardboard traps were placed out where mites were known to cluster in both farms for weekly monitoring of the mite infestation level. The traps were collected every 7th day and replaced with new ones. The number of mites in each trap were counted and recorded in a laboratory. When the mites over time had doubled in number, ensuring a population growth prior to treatment, Ectopar was administrated in the two farms respectively. Monitoring of mite numbers continued for the following 6 weeks on farm 1 and 5 weeks on farm 2. The results from the in vitro test showed no differences between treatments and the control, indicating no controlling effect of Ectopar on the poultry red mite. In the field study, Ectopar treatment merely accomplished a reducing effect of up to 37 % on farm 1 which were nonsignificant (NS). On farm 2, initially the reduction reached a maximum of 24 % and was also NS. After the manure trays on this farm had been removed, however, there was a significant reduction obtained of 86 %, compared to before treatment. This was because a major site of mite aggregation was removed and therefore this reduction cannot be assigned Ectopar. In conclusion, Ectopar alone is not an effective control agent against D. gallinae under the presumptions of this study.Det röda hönskvalstret, Dermanyssus gallinae, är ett vanligt förekommande problem i fjäderfäanläggningar, och orsakar stor t obehag för hönsen och påverkar produktionen ekonomiskt. Få effektiva akaricider finns tillgängliga och det finns ett behov av nya kontrollmetoder då utveckling av resistens har blivit ett problem i vissa fall. Syftet med denna studie var att utvärdera effektiviteten av det nya flytande kiselpreparatet Ectopar på röda hönskvalster. En inledande in vitro-test av Ectopar och dess två komponenter individuellt utfördes, där levande kvalster förseglades in tillsammans med filterpapper impregnerat med en av de tre tillredda lösningarna. Överlevnaden av kvalstren registrerades därefter upprepade gånger under en period av 120 timmar och jämfördes mot en kontroll. För fältstudien har två äggproducenter med olika inhysningssystem som används, en med inredda burar (gård 1) och en med envånings golvsystem (gård 2). Plastkartongfällor placerades ut där kvalstergömmor hade identifierats på båda gårdarna för veckovis övervakning av kvalsternivåerna. Fällorna samlades in var 7:e dag och ersattes med nya. Antalet kvalster i varje fälla räknades och registrerades på laboratorium. När kvalster över tid hade fördubblats i antal, vilket garanterar en populationstillväxt före behandling, administrerades Ectopar på de två gårdarna. Övervakning av kvalsterantalen fortsatte sedan i ytterligare 6 veckor på gård 1 och 5 veckor på gård 2. Resultatet från in vitro-testet påvisade inga skillnader mellan behandlingarna och kontrollen, vilket indikerar att Ectopar inte har någon kontrollerande effekt på röda hönskvalster. I fältstudien, åstadkom Ectopar enbart en reducerande effekt på upp till 37 % på gård 1 vilken var icke-signifikant (NS). På gård 2 uppnåddes initialt en reducerande effekt på upp till 24 % vilken även denna var NS. Efter det att gödsellådorna under redena på denna gård hade tagits bort, erhölls dock en signifikant minskning på 86 % jämfört med före behandling. Detta beror främst på att en stor kvalstergömma tagits bort och därför kan denna minskning inte tillskrivas Ectopar. Som slutsats, kan det fastställas att Ectopar inte ensam är en effektiv kontroll mot D. gallinae under de förhållanden som rådde under denna studie