Kyrkogårdsrekreation

Trenden är tydlig, i takt med att våra städer förtätas minskar andelen parkområden och grönytor. Samtidigt ökar människans behov av rekreation. En lösning på denna problematik skulle kunna vara kyrkogården, som med sitt lagstadgade exploateringsskydd och många värden utgör en yta som i allra högsta grad är aktuell för rekreation. Arbetet fokuserar på hur kyrkogårdsförvaltningarna ser på att kyrkogården används i rekreativt syfte. Den behandlar även problem och möjligheter som en sådan användning kan medföra och vilka utvecklingsmöjligheter som ges. En litteraturstudie, intervjuer med tre chefer inom kyrkogårdsförvaltning samt observationer på tre kyrkogårdar ligger till grund för studien. De tre förvaltningarna representerade i studien är positivt inställda till att anläggningarna används för rekreation. Med förbehållet att det inte påverkar fridfullheten på kyrkogården eller respekten för platsen. Så länge friden bevaras och kyrkogården inte blir alltför lik en park, ser medverkande förvaltningar positivt på ett ökat användande av anläggningarna. De i studien besökta kyrkogårdarna visar alla tre att förutsättningar för rekreation finns, i form av t ex speciella värden och outnyttjade ytor. Sittplatser, skyltning, belysning och gestaltning bedöms vara de områden inom vilka det finns störst utvecklingsmöjligheter. Sittplatser saknar i flera fall en inbjudande och tilltalande utsikt, skyltningen på och i anslutning till anläggningarna är ofta på undermålig nivå och belysning saknas helt eller används inte i någon större utsträckning. Genomtänkt gestaltning som tar till vara platsens förutsättningar ges det däremot flera bra exempel på och är något att fortsätta att arbeta utifrån. Information, ett engagemang i tidig ålder och en genomtänkt utformning av anläggningarna skulle dra besökare till kyrkogården samtidigt som människor i sorg inte kommer till korta. Kyrkogården skulle bli en naturlig plats för rekreation och befästa sin plats i samhället och inte enbart vara ett ställe dit människor går för att besöka en grav. Arbetet kan med sin ringa omfattning och geografiska begränsning inte sägas representera landet i stort men ger en bild av förhållandena på de tre förvaltningarna i sydvästra Skåne som ingår i studien.The trend speaks for itself. As our cities densify the quota of park and green areas decrease. At the same time our recreational need increases. A solution to this problem could be the cemetery, which with its statutory protection against exploitation along with the many values offered is an area of immediate interest for recreational use. The study focuses on how cemetery managements review the cemeteries being used for recreational purposes. It also discusses the difficulties and opportunities such a use could entail and what developing possibilities it can lead to. A literary study, interviews with three administration managers and observations at three cemeteries form the basis of the study. The three managements represented in the study have a positive attitude towards the cemeteries being used for recreation. Provided it doesn’t affect the serenity of the cemetery or the respect for the place itself. As long as the serenity is preserved and the cemetery doesn’t verge the park in too great of an extent, the participating managements think positive of an increased usage of the cemetery grounds. The cemeteries visited in the study all three show signs of recreation qualities, e.g. special values and unutilized areas. Seating facilities, signboards, lighting and formation are said to be the areas in which the greatest developing opportunities lay. In several cases seating facilities don’t offer an inviting and attractive view, the signboards at and around the cemetery grounds are often of poor quality and lighting is completely lacking or is not used to a greater extent. A well thought-out formation that preserves the qualifications of the place is however well represented and is something to continue developing. Information, an active participation at an early age and a well thought-out design of the cemetery grounds should increase the number of visitors but without people in grief being affected in a negative way. The cemetery would then become a natural place of choice for recreation and simultaneously strengthen its place in society and no longer be just a place where one goes to visit a grave. The study can with its insignificant extent and geographical limitations in no regards be said to represent the country in general. However, it does paint a picture of the conditions of the three managements in southwest Skåne taking part